071128 Flyttning....
Efter två hektiska veckors packning flyttar vi idag. Det blev väldigt trångt på 86 kvm istället för 154! Detta trots att vi gjort oss av med en hel del möbler och andra prylar. Men till slut var vi helt flyttade och kunde börja ställa i ordning. Det gick åt 86 kartonger. Det trodde jag aldrig.

071031 Migrationsverket.....
fick celebert besök av oss alla tre för att ansöka om permanent uppehållstillstånd för hustrun och tonåringen. Det var lång väntetid och massor med folk. Man förundrar sig över att de svenska politikerna som är så invandrarvänliga inte anslår medel tillräckligt för att ta hand om invandrarna på ett anständigt sätt. Låta folk sitta och vänta i 3-4 timmar för att få tala med en handläggare.
vårt besked var i alla fall att vi nog kommer att få vänta på beslut ända till sommaren. Förhoppningsvis innan sommaren är slut så vi kan åka tillbaka till Poltava och uppleva något av sommaren där också.
Vi fick också veta att om vi lämnar landet om så bara för en veckas semester på Kanarieöarna så mister vi platsen i handläggningskön och hamnar sist igen. Vilket system! Man undrar verkligen vilken funktion en sådan bestämmelse har. Förefaller som om vissa av våra bestämmelser här i landet har lika liten förankring i verkligheten som dom har i Ukraina.

070920 Födelsedag igen......!
Tja nu är det dags igen. Man blir uppvaktad med hemgjord tårta. Syster och son var här. Stort kalas.

070813 En tur till Arlanda igen....
när svärföräldrarna skule hem. Det har varit jobbiga dagar med dom. Dom hade sina ideer om allting. Och hela tiden försökte dom pracka på oss deras sätt att göra saker. Man fick vänligt men bestämt avböja deras hjälp. Trots det så blev det kollitioner mellan frugan och dem i olika sammanhang. På hemvägen hittade vi en båthandel som vi strosade runt i. Det blev några små inköp till båten.

070802 Svärföräldrarna kom på en 10 dagars visit.
Vi hämtade dom på Arlanda. Men först på morgonen ominstallerade jag den nya varmvattenberedaren. Jag hade satt en säkerhetsventil fel. Det var ganska oklart i monteringsbeskrivningen. Men när det inte funkade bra så fick jag söka mig fram. Nu funkar det emellertid.
Svärföräldrarna levererade en bilstereo med CD-spelare som svågern köpt åt mig i Poltava för bara 414 Hrivnas. En Hyundai. Kvällen förflöt lugnt med middag, lite Ukrainsk konjak och en kort kvällspromenad.
En Ukrainsk skröna: Efter allt det politiska stilleståndet i Ukraina beslutade Gud att sammankalla de tre politiska motståndarna och reda ut situationen. Först frågade han Juschenka: Min son, vad har du gjort för det Ukrainska folket? Juschenka svarade: Jag har givit dom demokrati, yttrandefrihet och mycke annan frihet. Nå, sa Gud till Janukovitch: Vad har du min son gjort för folket. Janukovitch svarade: Jag har höjt deas löner med 26% samt deras pensioner med 15%. Slutligen frågade Gud Timoshenka: Vad har du, min dotter, gjort för folket då? För det första, svarade Timoshenka, är jag inte din dotter, för det andra så sitter du på min plats!

070730 Idag åkte vi och hämtade båten...
och det är något jag aldrig gör om igen. Bogsera en 2,5 tons båt i 30 Km/tim i 10 mil. Det var helt enkelt urtråkigt förutom att det var trögt och tungt. Volvon stönade. Men efter 3,5 timmar på vägen var vi i Strängnäs på Marin & Motor där dom satte den i sjön för 500 spänn. Därefter körde vi in i Strängnäs gästhamn och tankade och körde hem.

070729 Min syster ringde.......
och talade om att vår bror Rolf dog inatt kl. 01.15. Hjärtat orkade inte längre.

Köpte båt....
Ja så blev det en båt då till slut! Efter att vi farit runt i Södermanland och tittat på olika båtar i olika storlekar så konstaterade vi att de flesta var fan så mycket bätre på bild än i vekligheten. En del annonserade med bilder från det att båten var ny. När man sedan rest 10 mil för att beskåda eländet så var det bara skit. Vi fann i alla fall en Anquas Queen i Nyköping. En 24-fotare byggd i Norge, och dom borde ju kunna det här med båtar. Lite stor kanske för en nybörjare, men det ska nog gå. Och priset var ju rimligt. Bara 80 000:-
Mycket båt för pengarna..... Man är ju aldrig för gammal för att lära sig heter det ju. Och båten är ju så förbaskat läcker.....

070705 Köpte bil...
man bara måste ha en bil om man ska bo på landet. Så sonen och jag var i Nyköping för att köpa bil. Jag hittade en Volvo 850 GLT från -97. Den var otroligt snygg och välvårdad. 31 000:- fick jag loss den för! Tittade först vad dom hade för SAAB-ar, men det var bara skit. Så det fick bli en Volvo den här gången. Sonen var lyrisk. När vi kom hem så visade det sig att familjen också tyckte om valet....

070702 Kyl och frys hade pajjat....
och det var bara att åka in til stan och köpa en ny. Fick tag i en som passade för 4 500:- inklusive hemkörning och borttransport av den gamla. Alltid är det något, sa flickan som fick näsblod!!!!

070630 Avresa....
Vi hyrde en mini-Mercedesbuss för resan till Borispols flygplats. 4 timmar senare var vi där och incheckning och avresa gick bra. På Arlanda väntade sonen och vi anträdde bilresan till Logarn. Allt gick bra och vi kunde avnjuta en god middag som sonen lagade då han redan hade handlat middagsmat åt oss. Det blev en hel del nostalgi på kvällen då det kändes så fint att åter vara på Logarn.

070609 Det närmar sig....
hemresa. Vi har köpt enkla biljetter till Stockholm den 30 Juni. Det är sista dagen för mitt uppehållstillstånd, men också första dagen vi kan åka på grund av tonåringens skolavslutning. Hon har redan haft skolavslutning men sedan är det 5 olika examina hon måste göra innan hon slutligen får betygen den 29-e Juni. Varje examina följs av 5 lärare som alla förväntar sig blommor och presenter. Och det är klart att de elever som ger mest får också bäst betyg. Tonåringen har redan haft examina i Ukrainska språket och fick bara 10 av 12 möjliga poäng. Hon hade alla rätt och är bäst i hela skolan. Hennes praktiska arbeten görs till åskådningsexempel för alla andra klasser. Men någon 12-a fick hon inte. Men jag har ju vägrat att skicka med blommor eller presenter så då får man ta det som det är.
Den 29-e avslutas alltihopa med ceremonier och högtidlig utdelning av betyg. Tal av kommunalpolitiker och middag. Man har redan 2 månader i förväg krävt in 120 Hrivnas per person för de som vill deltaga i middagen. Otroligt dyrt, men man vet ju vart merparten av pengarna tar vägen. Och varför 2 månader i förväg? Säg den förälder som inte deltager i sitt barns skolavslutning sista året, vad det än kostar. Det luktar ren utpressning! På vilken lyxkrog som helst får man en riktig brakmiddag med vin och sprit för den summan. Efter mycket om och men fick jag på förfrågan veta vad det blir för meny. Några enkla sallader och en bit griskött!!!!

070608 Ryssarna har stoppat Swedbanks verksamhet....
i Ryssland på grund av att man brutit mot en lag! Så typiskt, att när det kommer utländska banker och konkurrerar så hänger inte de nationella bankerna med med sin urusla service och sina höga räntor. Då måste man hitta på något. Om Swedbank är smart så mutar man rätt person så löser sig allt. För det är naturligtvis någon höjdare som vill berika sig som vanligt. Får han bara pengar så överser han gärna med brott mot någon lag om penningtvätt som kanske inte ens finns offentligt på papper.
Exempelvis när en man kom till tullen med en tavla han köpt här i Poltava så räckte det inte med de sedvanliga inköpsdokumenten. Plötsligt, sedan ett och ett halvt år så finns det en lag som säger att man måste ha ett stämplat foto av tavlan också för att få föra ut den. Vi som har köpt en del konst måste nu ta foton och gå tillbaka till den statliga konstsalongen och få allt godkänt igen. Inte för att vi ska föra ut vår konst, men man vet ju aldrig. När vi tog upp saken med konstsalongen så hade dom ingen aning om lagen eller hur den är konstruerad! Och det finns ingen information att få om det. Märkligt!

070525 Tonåringens födelsedag.....
Hon fyller 17 år och det blir stor familje- och släktmiddag. Alla var här och vi dukade långbord i trädgården när det svalnat lite ute. Morfar Ivan blev packad och sentimental på nattkröken. Han kunde inte fatta att dotterns dotter blivit så stor!!!! He he...

070414 Utekaféerna har öppnat....
nåja inte favoriten! Ännu....men det är nog bara en tidsfråga. Men den riktiga värmen vill inte riktigt infinna sig. Det blåser en kylig nordan och är bara omkring 15-17 grader ute. En del nätter kan det bli neråt 2-4 grader bara.
Den nye Borgmästaren har börjat bra. Han har planterat blommor på fler ställen än den förra och det har städats mer i parkerna än förra året. Men han lovade ju mer av allting i sin valkampanj än den förra, så vi får väl se hur länge det står sig.

070407 Begå en politisk handling....
Vår tonårings fästman, Igor, ringde vid 22-tiden igår och ville att hon skulle följa med till Kiev idag. Man fick gratis tågresa samt smörgåsar och öl under hela dagen om man stannade i Kiev på platsen framför parlamentet hela dagen samt att man fick 70 Hrivnas kontant. Janukovits är tydligen desperat och vill visa västvärlden vilket stöd han har genom att höja ersättningen till 70 Hrivnas.
Så mycket för "spontana" demonstrationer mot President Juschenka. Tonåringen ville inte det och försökte få Igor att förstå att det vore att begå en politisk handling som inte stämmer överens med hennes politiska uppfattning då hon är mot Janukovits. Det hade inte Igor tänkt på, som inte heller gillar Janukovits! Men, 70 Hrivnas, replikerade Igor......? Han ändrarde sig dock då hans föräldrar inte heller gillar den politiken.

Hur många tonåringar och även andra människor är i Kiev och demonstrerar mot betalning? Låt oss säga att det är 10 000. Med 70 Hrivnas per man samt resa och öl och smörgåsar så borde det kosta C:a 150 Hrivnas per person. Alltså totalt 1,5 miljoner Hrivnas. Är det någon som tror att Janukovits tar dessa pengar ur egen plånbok? Men samtidigt vägrar han att låta anslå pengar för nyval i Maj.

070404 Politisk kris....
är väl det minsta man kan säga. Den ryssvänlige Premiärministern Viktor Janukovits har skaffat sig majoritet i parlamentet med mer eller mindre lagliga metoder, säger Presidenten Viktor Juschenka. Mutor eller hot kan man tänka sig att han menar, eftersom socialisterna gått över mot att dom tidigare varit i valkoalition med Presidenten. Därför har Presidenten beslutat att upplösa regeringen och utlysa nyval i maj. Parlamentet och Premiärministern vägrar dock att efterleva det beslutet och har ålagt högsta domstolen att syna Presidentens beslut. Det kan ta månader!!!! Under tiden demonstrerar folk för Premiärministern och mot Presidenten på Kievs gator och torg. Det sägs att man betalar 50 Hrivnas till var och en som infinner sig på demonstartionsplatsen i Kiev. Det sägs också att man bussar massor med folk från de ryssvänliga trakterna i östra Ukraina kring Donetsk för att förstärka demonstrationerna.
I TV, främst de 2 statskontrollerade Uktrainska TV-kanalerna, visas bilder från de "väldiga" demonstrationerna och man liknar detta vid de spontana demonstrationer som föregick den Oranga revolutionen som gav Juschenka Presidentämbetet. Man menar nu att han misskött sitt jobb och man vill ha en ändring. Och att detta uttrycks tydligt av folket i dessa "spontana" demonstrationer.

070402 Vår nye Borgmästare....
ligger tydligen i förhandlingar med Scania om att köpa helt nya bussar från Sverige. Inte begagnade denna gång! Ryktet säger att den förre Borgmästaren skodde sig ordentligt när han köpte begagnade bussar från bl. a. SL och Ösgötatrafiken. Han och chefen för Poltava Bank delade på vinsten och massor med pengar är försvunna. Chefen för Banken är sedan en tid själv försvunnen och kan inte höras om brottet, och förre Borgmästaren sitter i Parlamentet i Kiev och kan enligt lagen inte åtalas för brott.

Hur man ska kunna ha råd med nya Scaniabussar när man inte ens har råd att ha ordentliga gator att köra dom på, är det ingen här som förstår. Men man kan ta bussen direkt från Poltava till Brommaplan......tydligen..... för det står fortfarande så på en av bussarna?

070401 Idag får man akta sig .....
så man inte blir lurad. Jag menar för att det är 1 April. Lurad kan man bli i alla fall här i Ukraina om man inte ser upp.
Det är hemmamatch igen och jag gick med svågern för att se om det kan bli vinst hemma nån gång. Förra helgen spelade Vorskla bortamatch och slog något bonnlag. I dag var det ett av Charkivs två lag som kom hit. Det var skinkmackor och konjak som gällde. Men inte fan kunde dom spela fotboll idag heller. Förlust med 0-1 igen. Fast sanningen att säga så var Vorskla det bättre laget med 2 klara målchanser medan Charkiv hade en enorm tur med sitt slumpmål. Nåja, nån gång ska ju Vorskla vinna hemma också......det är helt säkert.... Men jag får nog omdisponera konjaken lite, från en till varje mål till en till varje målchans.....he he!

070328 2-årsjubileum....
för frugan och mig, sedan vi förlovade oss. Det skulle firas förståss. Här firar man allt! Man försöker alltid att hitta en förevändning för att fira. En sann Ukrainare underlåter inte att fira mormors sista ägglossning eller att solen faktiskt gick upp igen.
Jag blev ju tvungen att ta mig in till stan igår för att köpa rosor, och det ska alltid vara ett udda antal. Det blev 7 den här gången! Jag köpte också det armband hustrun sneglat sjukt på under den senaste tiden. Jag ställde rosorna i garaget över natten. Igor som körde mig hem påstod att det ska vara en lagom sup Vodka, eller Gorilka som det heter på Ukrainska, i blomvattnet för att dom ska stå sig länge. Här använder man Vodka till allt!
På morgonen till frukosten på glasverandan överraskade jag henne med rosorna. Men presenten fick vänta till kvällen då vi beställt bord på Ivanova Gora. En restaurang med utsikt över ravinen och klostret på andra sidan, där Karl den XII hade sitt högkvarter. Det blev en god middag med oxfilé och en flaska Villa Antinori, som för övrigt var det enda Europeiska vinet dom hade. Jag fick en halskedja i guld av hustrun.

070325 Grannen vaknar....
och börjar städa upp på tomten. Hans hustru hade sagt åt honom att nu måste det bli något gjort utomhus också. Hon, Inna, hade sagt till min hustru att hon beundrade vår trädgård. Stas, grannen heter det, egentligen förkortning av Stanislaus, hade hittils prioriterat inomhusjobb för att få färdigt sin bostad. Men det var en riktig vårdag och han ringde sin kompis med hustru som också kom och hjälpte till. Så, vi arbetade alla i våra trädgårdar och delade en lastbil som körde bort allt skräp för oss båda.
Stas bjöd på ett glas öl under eftermiddagen och jag kontrade med att bjuda alla på whiskey när kvällen kom. Stas bjöd därefter in oss att dela deras enkla måltid, som han uttryckte sig.
Vi blev glatt överraskade över denna man som hittills visat en väldigt stram och butter hållning. Han visade nu en öppenhet och en generositet som är mycket ovanlig här i Ukraina. Han ville knappt ha någon hjälp att lasta lastbilen och han ville inte ta emot pengarna för vår del av skräpet.
Under middagen kom det fram att kompisen ursprungligen var från Azerbadjan och var Europamästare i Judo 1991-92. Han var en mycket lågmäld och ödmjuk man.
Stas själv kunde spå i hand och tittade intresserat på min hand. Han ville inte säga något i ett så stort och stimmigt sällskap, utan ville återkomma, sa han. Hans morfar hade haft den verkligt stora gåvan och var vida känd. En trevlig afton som vi naturligtvis måste återgälda snart.

070323 Har slutfört plattläggningen....
till grinden till Vera och Nicolai. Det blev hyfsat snyggt och jag har dessutom äntligen fått de resterande plattorna till gången framför glasverandan.
Hustrun och tonåringen sanerar jord från tegelskärvor och asfaltklumpar som jag sedan sprider ut till en bättre gräsmatta. Förhoppningsvis.
Kanske vi inte får så stor glädje av detta i år då vi flyttar till Sverige i slutet på Juni, men det blir ju en framtid efter det också.
Hustrun vill plantera blommor i alla fall, även om vi får se dem väldigt kort tid.

070322 Leverans av galler...
2 man kom med våra fönstergaller. Dom monterade upp dem och var klara på bara 2 timmar. Därefter kom smeden själv och synade och vi förklarade oss nöjda och betalade 2 200 Hrivnas för alltihop. Det ser väldigt snyggt ut.

070207 Det saknade fönsterblecket....
utanför sovrumsfönstret blev ditsatt idag av Slavik själv och Vitali! Alltid något!
Nu är det i stort sett bara taket kvar som ska fixas eftersom jag inte låter dom åtgärda flera fel. Jag gör det själv men kommer att göra avdrag på sluträkningen.

070130 Metro....
är en supermarket som har det mesta. Det är väldigt västerländskt, men har också flera irriterande inslag av öststaterna. Bland annat ett säkerhetssystem mot stöld och bedrägeri bland personalen som drabbar kunderna mest. När man har betalt i kassan så går man de 20 metrarna mot utgången och blir stoppad av en security vakt som vill se kvittot och kolla varorna. Hur han nu ska kunna kolla alla varorna i vagnen eller i påsarna mot kvittot genom att bara blänga, det förstår ingen. Han lyfter möjligtvis upp en eller annan sak men inte mer. Kontrollen är till för att kassörskorna inte ska kunna släppa iväg varor utan att bonga in dom, i maskopi med kunden förståss, som förutsätts dela vinsten med henne.
Metro har en prissättning med priser utan moms, och med mindre bokstäver, priser med moms. Detta för att endast personer med tillstånd att driva näringsverksamhet, har rätt att handla där. Enligt lagen kan de handla där och sedan ansöka om att få tillbaka momsen från staten. Men gunåde den som ens försöker. Det finns exempel på att näringsidkare har ansökt och envisats med hänvisning till lagstiftningen att få tillbaka momsen. De har blivit trakasserade med kontroller av allt från skattemyndiheterna till polisen..... och deras ansökan om att få tillbaka momsen har efter några år mer eller mindre runnit ut i sanden. Det är numera ingen som inte har en utomordentligt god känning bland höjdarna, som ens försöker. Det är samtidigt beklämmande att se Ukrainas President med flera, frottera sig med EU om meddlemsskap när inte staten själv lever upp till sina lagar.

070115 Idag kom Slavik, Vitaly och tre gubbar till.
Undrar vad som står på? Kanske Slavik har ont samvete för missen förra veckan. Han kom inte in utan slank iväg som en strykrädd hund, trots att han hade pengar för utlägg att hämta. Jag sa till hustrun att nu får det vara nog. Hon ringde Slavik och sa att det måste vara färdigt till Fredag annars mister han jobbet. Slavik lovade som vanligt. Senare på förmiddagen kom han tillbaka och hade då med sig de saknade kakelplattorna och arbetet i badrummet kan återupptagas i morgon. Han fick sina pengar!

På kvällen kom TV-mannen och tog bort radioboxarna och lödde om kretskorten i fjärrkontrollerna och vips hade vi tre oberoende fungerande TV- apparater. I dotterns rum, en TV med alla kabelprogrammen samt en Video. I vardagsrummet en TV med kabelprogrammen, programmen från 2 paraboler inklusive SVT-Europa samt en DVD. Och till sist, likadant för 42-tummaren i sovrummet. Alla fungerande individuellt. Killen var helt fantastisk. För att vara i Ukraina! (Men han var egentligen Eständare). Han sa också att Konstantin satt upp den stora parabolen så klumpigt att vi bara fick ut knappt hälften av de kanaler som var möjligt. I morgon lovade han omplacera båda två.

070113 Två gubbar kom som vanligt....
men gjorde inte ett handtag. Varken igår eller idag. När vi frågade varför så sa dom att dom väntat på att Slavik skulle komma med virke!!!! Trots att han vetat om denna byggnation i över två månader så har han inte skaffat virke. Vi ringde honom allihopa, men inget svar.

070109 Ingen jobbar.....
förrän den 9 Januari. Alla har ledigt för nyårsfirande. Idag kom det i alla fall 2 gubbar och började med det nya taket över trappen. De började med att riva bort de nedersta takplåtarna för att föra in några stockar som skulle bära upp takplåten till trapptaket! Snacka om dimensioner. Jag skulle kunna ställa upp en elefant på det taket. Och snacka om dubbelarbete. Sedan den 11 november när gubbarna rev det gamla taket och lade på det nya och även den 2 December när trappen byggdes föreslog jag att de skulle bygga taket till trappen. Men inte då, några råd från utlänningar kan man inte hantera. Jag tänker dock inte betala för dubbelt arbete!

070106 Gorilka....
som är det korrekta namnet på Vodka här i Ukraina, säljs med braskande reklam. Det finns hur många sorter som helst, kanske 1000 olika. Har just varit på Metro och handlat inför julen, den Ortodoxa julen! Man gör annonsutskick i massupplaga och det är flera foldrar och tidningar för olika produkter. Kastar ett öga i den som gäller Vodka. Man får en halv liter Vodka för 6,42, Hrivnas ( 1 Hr = 1,50 Skr ) om man köper storpack, dvs 20 halvlitersflaskor. Annars kostar det 6,54. Det är den billigaste sorten på Metro, "Grafska Klasishna". Metro säljer ingen billigare sort, men det går att köpa vodka för bara några Hrivnas halvliten. Den dyraste enligt annonsbladet är "Kosachka Rada" som kostar 177,95. Visst är det skillnad på olika vodkor, men jag har svårt att motivera varför man ska betala över 100 Hrivnas. Själv köper jag en sort som heter "Scortitsja Platinum" som kostar 20 Hrivnas per halvliter. Man kan naturligtvis ha otur och få nåt hembränt elände var man än handlar. Men i stora butiker med kända sorter är risken mycket mindre. Det finns mindre nogräknade handlare som lockas av en okänd försäljare som säger sig kunna skaffa fram en viss vodka för ett mycket lägre pris och på så vis kan handlaren stoppa mellanskillnaden i egen ficka. Och sedan visar det sig att det är hembränt som är tappat och förseglat i originalflaskor. Det har till och med hänt att det har blivit massförgiftning av sådana händelser. Ukrainarna ligger definitivt inte efter väst när det gäller att annonsera och göra reklam. Den är väldigt proffsig här. Den enda skillnaden man kan se är att här är man inte hämmad av några tabun, som tex sex eller alcohol. I Sverige finns det ju exempel på hur till och med stora företag har fått böja sig för den trots allt väldigt lilla klick aktivister som hävdar att det förnedrar kvinnan att visa en vacker och sexig kvinna tillsammans med en produkt. "Vad har kvinnan med produkten att göra?" säger kvinnosaksaktivisterna. Exempelvis H&Ms reklam för underkläder och Dataföretaget Velton som annonserade datorer med Fru Velton som kuttersmycke. Velton fick sedemera klappa igen sin firma och flyttade troligen hit till Poltava där han nu säljer IT med sin fru som dragplåster. (Jag tror i alla fall att det är han!) Och ingen tycker att det är konstigt.

Måtte Ukrainarna aldrig tvingas förneka de naturliga känslorna och hur människor är skapta. Sådant hyckleri förekommer inte här.....ännu!

061231 Nyårsafton firades .....
hemma hos svågern tillsammans med svärföräldrarna. Vi var bjudna dit kl. 22.30 på middag. För mig en väldigt konstig tid för middag. Jag var väldigt sömnig redan innan middagen. Och en massa mat och vin och sprit på det så var jag helt färdig när det var midnatt. Det vart ändå en väldigt lugn nyårsafton. Vi var i säng före 2.00

Klicka för bild 1

Klicka för bild 2

Klicka för bild 1
Vitaly monterar takrosen.
Klicka för bild 2
Sasha har putsat väggarna.

061207 Badrummet artar sig....
och det blir ganska hyfsat. Slavik har satt in en väldigt bra kakelsättare. Och jag tycker att vi gjort ett bra val av kakel. Sovrummet tar också form. En gubbe som är på lyran då och då gör trots allt ett ganska hyfsat jobb. Men han jobbar långsamt. Väggarna putsas för att bli släta nog för tapeterna.
Idag åkte vi och köpte dörrar och material till dörrkarmar och foder. Här finns inga dörrkarmar färdiga att köpa.

061205 Byråkrati till det yttersta......
när jag skulle förlänga mitt uppehållstillstånd blev jag på talad att jag var kriminell! Jag hade nämligen ett uppehållstillstånd för ett år som gick ut den sista November. Men ingen hade talat om för mig att det verkligen gick ut när jag lämnade Ukraina för semesterresan till Sverige i somras. Man får nämligen inte lämna landet om det ska gälla ett helt år. Så jag var tvungen att erkänna mitt brott samt att också frugan måste gära det. Man trodde inte att det skulle bli några juridiska följder.....men man kan ju aldrig vara för säker här!
Vi gick alltså till den myndighet som har hand om detta i Fredags. Vi hade per telefon fått en besökstid kl. 15.00. När vi stått och väntat i en timma kom en lite näbbgädda och sa att nu tar man inte emot fler. Dom stänger för dagen.
Frugan som är ganska förslagen sa att vi stannar och väntar. Och när den sista besökaren kom ut så gick vi in. Polisofficeren, en ung kvinna på 30-35, var mycket vänlig för ovanlighetens skull. Hon talade om för oss vad vi behövde för dokument och bad oss komma tillbaka på Tisdag så skulle hon fixa mitt tillstånd på 2 timmar.
Glada i hågen gick vi därifrån.
Idag åkte hustrun dit redan kl. 8.00 för att köa till 9.00 när dom öppnar. Hon var nummer 2 i kön. Jag kom dit vid 9.00 och vi fick vänta i 35 minuter sedan ytterligare en person slunkit in före oss. Därefter tog det 2 timmar för polisen att för hand skriva ett antal dokument samt att vi fick gå till en sekreterare, av det grinigare och stöddigare slaget, som skrev på vanlig skrivmaskin tre dokument. Jag fick betala 22 Hrivnas, 17 för blanketterna och 5 för myndighetens service. Därefter tillbaka till polisen igen och så fick vi veta att vi skulle komma tillbaka imorgon och ha ytterligare dokument med oss. Och det kunde hon inte säga igår!!! Bland annat kopior på varenda sida i mitt pass i tre exemplar samt 2 passfoton samt en tolk för Engelska och Ukrainska. Jag måste också teckna en sjukvårdsförsäkring för min vistelse i Ukraina som jag måste kopiera i tre exemplar. Den försäkringen gäller inte för nånting, bara att jag måste ha den, sa hon. Försäkringen kostade 230 Hrivnas gällande till och med Mars månad 2007. Min hustru måste också kopiera sitt ägar bevis för huset i tre exemplar, eftersom jag bor där!!!!

Klicka för bild 1
Klicka för bild 2

061125 Idag, äntligen....
kom leveransen med förnstren. Och nu började dom slänga upp glashuset.

Klicka för bild 1
Klicka för bild 2

061112 Kakel och dushkabin....
inköptes med förskottsbetalning! Här gäller alltid förskott, annars kan man inte köpa nåt. Kostnaden för Dushkabin, badkar, tvättställ handukstork samt kranar och kakel till hela badrummet gick på 9 228:- Hrivnas, och då köpte vi inte det billigaste.

061110 Nu blev det fart.....
5 man kom och började riva det gamla taket och lägga på det nya. Det gick ganska fort för det var ett ganska hyggligt underlag.

Klicka för bild 1

Klicka för bild 2

061105 Nu börjar grannen bygga på allvar....
för nu har han beställt sandwisch. Döm om min förvåning då han började klä väggar och tak med sandwisch!!!! Denna bestod av 1,2 mm plåt på bägge sidor om 100 mm isoleringsmaterial. (Hans dotter med familj ska bo där!!!????) Det snöar och är minusgrader idag och inte ens det får honom att tänka till. Golvet byggs på lermarken genom att han lägger 20-30 cm lekakulor och sedan 4-5 cm cement. Ovanpå det har han väl tänkt att det räcker med en heltäckningsmatta eller kakelplattor om det är ett kök. En byggnadsarbetare i Sverige skulle skratta ihjäl sig om han såg detta.

061015 Gratis skola....
skryter man ju med i de flesta öststaterna. Och det var nog så under Sovjettiden, då det bara var att trycka upp erforderligt antal Rubel. Men nu, när marknadsekonomin regerar så blir det en annan sak. Enligt lagen är det fortfarande gratis skola. men verkligheten är en annan. Stup i kvarten kommer barnen hem till föräldrarna och meddelar att dom skall ha så och så mycket pengar med sig till skolan i morgon.
Om man frågar vad pengarna ska vara till så är det väldigt svårt att få ett besked. Än är det presenter till lärare som fyller år eller så är det till de kvinnliga lärarna på kvinnodagen. Det är till och med presenter till skolan.
Idag kom dottern hem med bud om att vi skulle betala 450-600 Hrivnas flör skolavslutningen i Juni 2007. Först skulle det kosta 250 Hr för en middag för eleverna på en restaurang. Inkl. musik, dekoration samt den inbjudna läraren. Sedan var det hyra av den privatägda koncertsalen, 50 Hr per elev. Därefter så skulle man ge skolan en present!!!! en ny dörr !!! också 50 Hr per elev. Sedan fyller Direktören och vice direktören år samt ett antal lärare vilket skulle kosta en icke specificerad summa.
Examen är uppdelad i fem examina där tre lärare deltar i varje. Summa femton lärare som skall ha blommor och presenter.
Från början 600 Hrivnas smalt ner till C:a 450 Hrivnas när jag bad om specifikation av varje post.
Det viktigaste av allt, redovisning, var det mest otänkbara av allt. Ingen hade någonsin frågat efter det, så det gjordes det aldrig någon!
Denna "utpressning" är satt i system över hela landet av lärarna med myndigheternas goda minne. Ingen vågar protestera med risk för att deras barn får ett dåligt slutbetyg.
Alla dessa presenter är naturligtvis sällan presenter. Pengarna delas förmodligen mellan lärarna.
Dessa 450-600 Hrivnas är bara för skolavslutningen. Jag har tidigare pungat ut med ett flertal hundra Hr. för diverse skolböcker och till och med anteckningsmaterial då skolan inte tillhandahåller detta och naturligtvis ett antal födelsdagar.
Skolan tillldelas varje år en budget av kommunen som SKALL vara tillräcklig för det antal elever man har. Man har ett stort överskott på anställda lärare, och man utför praktiskt taget inget underhåll av skolan med budgeten.
Tilltaget att skicka bud med ungarna till föräldrarna om flera hundra kronor, utan något som helst skriftligt underlag, är i det närmaste kriminellt. Vad får ungarna för uppfattning om hur man ska bete sig i ekonomiska frågor. Och 500 är som sagt en genomsnittlig månadsinkomst.
Men enligt Ukrainsk lagstiftning är skolan gratis!!!!!!

061015 Dags att ta in sommaren ......
för nu har hösten kommit på allvar. Frugan och jag tog ner hammoken och stora parasollet och packade in det i garaget. Ett bord och några stolar får stå kvar för eventuella varma höstdagar där vi kan njuta av eftermiddagskaffe i solen. Vi ordnade i trädgården och tog in växter som inte klarar frost och som är åretruntväxter. Vi har en julstjärna kvar från förra julen som jag satte ut i våras. Få se om den blommar till jul.
Vår husgranne har varit här igen och gjort vissa konstiga uppmurningar, och det ska bli väldigt roligt att se hur det ska sluta.

061011 Arbetet återupptogs.
Och inte nog med det. Grannen var här igen med två man och började mura upp en sorts grund...direkt på marken! Därefter lade han på singel! Få se vad det ska bli.....
Vi åkte och handlade på nya Metro, på premiärdagen. Ett jättevaruhus som delade ut en flaska champagne till alla kunder, Rysk förståss. Huruvida Metro har nåt att göra med den Svenska Metro vet jag inte än.
Var hos tandläkaren och opererade in två inplantat i underkäken för det facila priset av 4 200 Hrivnas. Alltså 3 150 kronor styck, jämfört med C.a 10-12 000 kronor styck i Sverige.
I Poltava finns ett tandläkaruniversitet som leds av en av världens duktigaste professorer på inplantat. Han reser runt och har föreläsningar i väst. Min tandläkare är en av hans elever. Det tog två timmar och kändes inte ett dugg. Procedurerna kring hygienen var minutiös, jämfört med när jag opererade tänderna i Sverige.

Klicka för bild
En underlig byggnation....!

061010 Slavik kom ......
och hämtade arbetaren och stack iväg igen. Jag börjar ledsna på detta. Talade med hustrun om att vi får säga åt honom att vi inte vill ha några avbrott i arbetet.
Grannen dök plötsligt upp och började arbeta på sitt bygge som stått still hela sommaren. Han hade dessutom två unga pojkar med sig som hantlangare. Få se vad det kan bli av det.

061009 Arbetet påbörjades igen.....
efter 10 dagars stillestånd. Jag förklarade för Slavik var jag ville ha kassaskåpet inmurat och hur högt badrumsfönstret skulle sitta.
Sedan satte han fart med murningen igen.

061006 Det kom ett brev....
handskrivet och med blommor och reklam på kuvertet. Det var från polisen! Man förrklarade att man efter noggrann utredning icke kunde binda grannens byggjobbare till stölden av mina maskiner och min cognac. Fantastiskt!!!!
Frugan förklarade att det var ett otroligt privilegium att överhuvudtaget får ett svar från dom. Och brevet var ju snyggt....!

061003 Vi tog morgontåget till Kiev.....
för att fira vår ettåriga bröllopsdag. Jag gillar tåget och njuter av de 4 timmar det tar att avverka de 300 km till Kiev. Det skakar och kränger och det tar tid, men det är på nåt sätt rogivande.
Vi hade hyrt en liten lägenhet för 50 dollar i city och började jakten efter den tavla som vi såg på konstnärsgatan sist vi var där. Vi hade bestämt att köpa den som present och minne åt oss själva.
Vi hittade den inte men väl en annan som vi köpte för 910 Hrivnas.
På kvällen gick vi på en finare restaurang och åt och sedan promenerade vi i staden.

060926 Idag är det ingen som arbetar....igen....
Men den här gången har Slavik varskott att han ska ha en veckas semester och åka till Turkiet. Och gubbarna törs han inte låta jobba ensamma utom med att riva blomsterbassängen för att göra fundament till glasverandan.
Dock har han kommit en bit ovanför fönsterbrädet....

060926 Idag berättade....
Slavik, när jag bjöd på kaffe, att vanligtvis så brukar murarna slösa med bruket, för det finns det gott om i handeln, och göra stora mellanrum mellan tegelstenarna för att få tegel över och på så vis kunna stjäla tegel för ägaren och så småningom bygga sig en egen kåk med betalt tegel. Det är nämligen svårt att få tag i tegel. Fabrikerna går för högtryck och kvaliten blir därefter. Det byggs nånting otroligt i Ukraina och man skulle kunna tro att dom redan fått nåt sorts EU-bidrag.....
Jag får väl gå runt och räkna teglet när det är klart..... :-)

060922 Poltavas dag.....
firas för att det var den dagen som Sovjettrupperna befriade staden från Tyskarna under andra världskriget. Staden firar genom att ha utställningar på gågatan där alla kommuner i länet får komma och ställa ut antingen ett konstarrangemang eller deras egna produkter på ett konstfullt sätt. Bilden är från Poltava kommuns lilla hyllning till Poltava stad.
Arbetet på bygget återupptogs på morgonen och man jobbade till kl. 15.00. Men resultatet ser bra ut.
Vi var i stan och köpte en liten gran och 5 rosenbuskar som skall planteras.

060920 Uppvaktning.....
blev det idag då jag tydligen fyller år.......! Jag fick en gungstol i rotting av hustrun och böcker och en del annat....
Men på bygget går det undan nu. Det här är Slavik, min byggmästare och nu visar han verkligen sin skicklighet. Han murar rakt och fint och med en fruktansvärd fart. Han har också visat mig bilder på sina tidigare jobb. Imponerande. Och jordhögen och trädet är borta nu! Äntligen.

060917 Födelsedag....
Idag åkte hela släkten till en liten by 100 km norr om Poltava för att uppvakta hustruns morfar. Han fyller 82. De bor på en liten gård, före detta en kolchos som delats upp mellan de som arbetade där. Allt var som jag minns det från min barndom på landet i Sverige, fast mycket sämre och med ännu lägre standard. Här hade tiden stått stilla och allt var som för 70 år sedan.
När vodkan var uppslagen började man sjunga gamla Ukrainska folksånger. Inte för att man var full, men för att man var Ukrainare och sentimental och patriotisk.
En väldigt trevlig Söndag.

060915 Valet....
till rikdag med mera samt också folkomröstningen angående biltullar i Stockholm sker ju på Söndag. Men vi utrikes boende får ju pallra oss till närmaste ambassad för att fullgöra vår medborgerliga plikt. Alltså lastade jag frugan på tåget i Poltava och åkte till Kiev.
Enligt ambassadens web-sida skulle det vara öppet för val hela dagen idag ända till kl 19.00. Som vanligt var det inte öppet när vi kom kl.13.40 utan man hade lunchstängt till kl. 14.00. Det stod det inget om på web-sidan förståss.
När jag sedan kom in och skulle rösta så visade det sig att det inte gick att deltaga i folkomröstningen på ambassaden. Dom hade inte fått någon som helst information om detta!!!!? Helt fantastiskt. Folkomröstningen gäller ju de som är skrivna i Stockholm och det måste väl vara en massa utlandsboende som är skrivna i Stockholm. Men de nekades tydligen rätten att rösta.
I alla fall så blev den en bra dag i Kiev med en väldigt god middag på tåget hem.

Klicka för bild
Bilden förställer hustrun framför "Jaroslav den Vise", vid Guldporten i Kiev.

060908 Fortfarande...
står plommonträdet kvar och idag kom betongen som stjälptes i de grävda gångarna på ungefär 40 cm breda och 70 cm djupa. Hål för avlopp och vattenledning till badrummet har gjorts genom att gjuta in några tomma plastflaskor. Få se hur han hittar dom sedan när han måste gräva igen för att lägga ner rören. Verkar väldigt orationellt.

060902 Nu börjar dom....
Idag börjar dom med att ta ner ett valnötsträd som egentligen står på grannens mark. Som jag nämt tidigare är det ju ett parhus så det finns en tomtgräns och trädet står precis innanför grannens gräns. Men han har ju gått med på att vi får bygga vårt sovrum här och situationskartan medger ett bygge här. Så, då så.....
Men dom är tydligen rena amatörerna på trädfällning. Själv har jag ju levt på att ta ner svåra och stora träd på otillgängliga platser och hade naturligtvis svårt att inte lägga mig i. Dom var 5 man och ändå höll det på att gå åt helvete. Det var bara rena turen att trädet inte gick åt fel håll och att det inte krossade staketet. Nu hänger det tvärs över stängslet och hotar att krossa det.

060830 Jag ger upp....
Nu har vi jagat hus i ett år och inte hittat annat än rent skräp för otroliga överpriser bortsett det hus som vi var på väg att köpa, men där ägaren ångrade sig i sista stund och sålde till en släkting.
Så nu ger vi upp och börjar bygga till, här istället. Vi har engagerat en byggare som har börjat titta på våra planer.
Vi behöver ju ett sovrum då huset bara har två rum och ett litet kök. Vi vill också ha en glasveranda på baksidan, mot söder.
Problemet är bara att här har man inte byggnadsfirmor på samma sätt som i Sverige. Här har man bara småskutt i form av privatpersoner med ett antal visstids- eller objektanställda och man vet inte riktigt vad dom kan eller vad dom har för resurser. Klart att det finns väldigt stora byggnadsfirmor, men dom åtar sig inte så här små projekt och dom kostar också bra mycket mer än vad som är rimligt med tanke på förädlingen och värdehöjningen av fastigheten.
Så här gäller det verkligen att se upp.
Klart att man kan bygga själv, det har jag ju gjort förr. Men bara i trä. Här måste man bygga i sten, annars så blänger grannarna och undrar vad man är för en konstig en som inte har råd att bygga i sten......!!!

060827 Inte ett ljud från polisen....
Nu har det gått nästan sex veckor och vi har inte hört ett enda ljud från polisen om stölderna i garaget. Kanske vår SBO-vän inte var tillräckligt eftertrycklig i sin förfrågan. Vi kanske ska ringa honom igen.

060712 KGB....
På frugans kontor dök det i höstas upp en SBO-polis och gjorde en rutinkontroll på tillståndet att bedriva affärsverksamhet. När han fått se certifikatet med tillståndet och kollat allt på kontoret så bad han frugan att följa med utanför kontoret utom hörhåll för de anställda. När de gått ut så undrade han, mycket förlägen, om hon inte kunde tänka sig att prenumerera på polisens månadstidning. Han antydde absolut ingenting, men alla vet ju att det skulle bli flera kontroller med väldigt mycket problem om hon inte gjorde det. OK, det kostade 30 Hrivnas per år och jag tycker att det är en väldigt billig försäkring mot diverse byråkratiska problem för företaget.
Tänka sig chefen för SBO i Regionen Poltava, skickar ut sina agenter för att skaffa mer eller mindre frivilliga prenumeranter till polistidningen för att finansiera polisens administration.
Nu på sommaren har han skickat ut agenterna på ett varv till. Den här gången undrade de, lika förläget, om dom inte kunde få komma tillbaka nästa dag och få låna lite kopieringspapper och blyertspennor! Och det var ju bara att lova det och springa ut och köpa papper och pennor för 30-40 Hrivnas. Dagen därpå så kom det mycket riktigt en man och hämtade rubbet.
Så långt har det alltså gått med det fruktade KGB. Man tar sig för pannan.

060711 Svågerpolitik....
Svågern har en kompis på en ganska högt uppsatt position i en bank, som i sin tur har en bror som är SBO-polis. (SBO= är det tidigare KGB) Frugan ringde sin bror och pratade med honom och han i sin tur ringde SBO-polisen. Han i sin tur ringde den lokala polisen och "hörde sig för" om vårt fall.
Det skadar aldrig att ha vänner sa frugan. Och om vi någonsin vill ha ett resultat från polisen om de stulna maskinerna så var det nog bara bra med lite påtryckningar. Genast ringde polisen och ville ha kompletterande upplysningar om maskinerna, vilket visar att dom verkligen tänkte försöka hitta dom.

060709 Välkommen "hem"....
Hemkomsten till Poltava gick också bra och man var förvånansvärt flink i tullen och vid passkontrollen på Borispol. Svågern stod troget och väntade på oss och sedan gick de 30 milen som en dans. Väl hemma så upptäckte vi att vår granne i parhuset hade börjat bygga sitt nya kök. Och först två dagar efter hemkomsten upptäckte jag att någon hade stulit mina fyra handmaskiner från garaget. Det hade ju varit låst hela tiden och inget var uppbrutet, alltså måste någon ha slunkit in när det var öppet medan vi var hemma. Samma kväll vi kom hem tog vi en taxi för att handla mat. Vi var borta en timma ungefär och under den tiden stod garaget öppet. Ingen annan än byggjobbarna hade tillgång till tomten då det var högt staket och låst grind. Vi har dessutom en stor hund som lever en hel jävel om någon okänd skulle ta sig över staketet.
Jag hade dessutom tio flaskor Cognac stående i garaget. Dagen därpå var de också försvunna. De måste ha stulits medan jag var hemma eftersom jag aldrig lämnade garaget olåst utan att vara hemma. Jag upptäckte det när jobbarna hade avslutat bygget och gått. När frugan kom hem så åkte vi till polisen och anmälde detta. Tydligare kunde det ju inte bli, tyckte jag.
Förvånansvärt nog så kom polisen med tre man och gjorde en ordentlig brottsplatsundersökning och de höll nog med om att det måste vara byggjobbarna. Det fanns inga andra altenativ. De tog fingeravtryck och fotografier.

060615 "Hemkomsten"
Resan gick ju bra sånär som på att en full svensk kärring trängde sig i kön till incheckningen på flygplatsen. Jag bara undrade om hon hade mera bråttom till planet än vad alla vi andra hade. Det skulle jag inte ha gjort! Hon fick verkligen ett anfall och gapade och skrek alla möjlig otidigheter hon kunde komma på. Bra reklam för turistande svenskar!!!!
Det tråkiga med detta är ju att inte ha nån bil och att försöka ta sig till Logarn med allmänna kommunikationsmedel. Först tåget från Arlanda till Stockholm. Sedan
tåget igen från Stockholm till Strängnäs. Därefter gick vi 800 meter ner till centrum för att handla mat. Och allt detta med full packning.
Återstoden av vägen ut till Logarn hade vi inget annat val än att ta en taxi. Det var minsann lättare sagt än gjort. Strängnäs hade bara 2 taxibilar. Den ena var "ledig" för dagen och hade redan arbetat för lång tid och åkte därför hem, mitt framför näsan på oss, medan den andra var på väg hem från Arlanda. Så det blev till att vänta i nästan en timma innan vi kunde åka ut till Logarn. Det kostade 300 spänn att åka 12 kilometer. I Poltava hade det kostat 20 Hrivnas eller ung. 30 spänn.
Därmed var inte eländet slut! När vi äntligen kommit fram och skulle bänka oss framför TV-n för att se Sverige i fotbolls-VM så hade Strängnäs redan gått över till Digital-TV. Vem fan kunde veta det. Bara Strängnäs och Gotland hade gått över. Således ingen fotboll här inte. Först på Lördagen när sonen dök upp med bil, kunde vi åka in och köpa en konverter och koppla in efter att ha kopplat bort ett filter på befintlig antenn. Sedan vart det fotboll!

060614 Semester...
Ja då var det dags för lite semester, sa pensionären. Tja, även pensionärer har väl rätt till lite avbrott från den dagliga rutinen. För min del innebär det att ta med familjen och åka till Sverige för tre veckor. Det var ju ett tag sedan nu. Närmare bestämt tio månader sedan. Frugan och hennes dotter var väldigt entusiastiska trots att frugan varit där i en hel månad förra året. Men hennes dotter har ju aldrig sett Sverige. Vi skulle såklart bo på landet. Logarn! Och frugan älskade Logarn.
Det blir avresa imorgon och svågern ställer upp och skjutsar oss till Borispol, Kievs flygplats.

060526 Köpa hus.....
Här är det rena Vilda Västern på fastighetsmarknaden. Folk köper och säljer och man undrar hur dom har råd med dessa priser.
Rena skithusen går för 40-60 000 Amerikanska Dollar. I princip rivningsobjekt de flesta. Men man betalar tydligen för rätten att bygga ett nytt hus på samma tomt. Man äger inte tomten men har rätt att bo där. Man är registrerad som boende på en adress på en tomt. Där har man laglig rätt att bo. Om det finns ett hus där, oavsett kondition, så har man rätt att reparera det eller som många gör , bygger ett nytt inuti eller utanpå, och river det gamla. Man har också rätt att efter ansökan bygga till eller bygga om. Det är denna rätt man betalar för. Att det befintliga huset är värdelöst spelar ingen roll. Man betalar som om det vore ett dugligt beboeligt hus.
Här finns en mängd mäklare. Var och varannan person är mäklare. Inga särskilda krav ställs på att öppna fastighetsmäkleri.
Vi har fått erfara detta ordentligt. Vi söker ett större hus och letar bland privatannonser och även bland mäklarannonser.
Mäklarna annonserar husen innan dom ens har sett dem. Dom vet inte ens hur man tar sig dit många gånger. Dom vet ingenting om objektet förutom det säljaren har uppgivit. Och det är oftast en skönmålning utan dess like. Man åker och besöker massor med objekt som inte stämmer ens tillnärmelsevis med beskrivningen. Många gånger rena lögnerna. Och man har svårt att förstå vad säljaren tjänar på att så till den milda grad skönmåla sitt objekt. Man till och med ljuger om vilket område huset ligger i. Kunderna blir ju bara besvikna och förbannade.
Mäklaren bara rycker på axlarna.
När man ska träffa mäklaren för att se ett objekt så heter det alltid "pick me up" vilket betyder att man ska hämta mäklaren med taxi och sedan åka till objektet för man får inte adressen själv. Kunden ska naturligtvis betala taxin.
Innan man får följa med mäklaren till objektet så måste man skriva på en förbindelse att betala 2% av köpesumman om det blir affär. Lika mycket tar mäklaren från säljaren. Alltså 4% för att göra i stort sett ingenting. Bara förmedla adressen mellan köpare och säljare samt att följa med till Notarius där husaffären registereras på 20 minuter.
Ett ganska vanligt objekt på 50 000 Dollar ger alltså ett mäklararvode på 2 000 Dollar eller drygt 10 000 Hrivnas vilket motsvarar C:a 20 månadslöner för en genomsnittlig Ukrainsk inkomsttagare!
Dom är värre än svenska mäklare och dom gör ingenting för pengarna.
Vid ett tillfälle ringde en mäklare och sa att hon hade en underbar lägenhet som var till salu för 80 000 Dollar och att den var nästan färdigt renoverad.
I detta fallet stämde det eftersom det var två rekorderliga människor som sålde på grund av skilsmässa strax innan de färdigställt sin drömlägenhet.
Dock visade det sig när vi hämtat upp mäklaren att hon aldrig sett lägenheten och inte visste ens var gatan låg. Taxichauffören visste dock. Hustrun skrev dock på en förbindelse om provision i händelse av köp.
När vi träffade säljarna så visade det sig att dom aldrig hade givit mäklaren i uppdrag att sälja lägenheten. Bara annonserat privat i tidningen. Vi hittade annonsen själva efteråt.
Mäklaren hade alltså läst tidningen och ringt oss och angivit att hon hade ett objekt att förmedla. På det hade hon fått hustrun att skriva på en förbindelse att om vi köper detta hus så måste vi betala 2 % i provision till mäklaren. Rena skojeriet.
Vi hade tänkt köpa lägenheten, men utan att ge mäklaren provision. Jag hade tänkt köpa den i mitt namn och det var innan hustrun och jag var gifta. Så vad skulle mäklaren ha kunnat göra åt det?
Men nu var det så att ägarna ändrade sig och tog aldrig ut skiljsmässa.
Så vi letar fortfarande.

060522 Drick ur Vodkan, annars…..
Igår åt vi äkta hemlagad Borstj! I 24 graders värme på uteplatsen klockan 21.00. Borstj är en Ukrainska köttgryta, inte en rysk rödbetssoppa, som hela västvärlden tror. Visst, det är en och annan rödbeta i, men inte av dominerande mängd. Hustrun lagar den hittills bästa Borstjen. Jag har ätit den även på restaurang, men inget slår hustruns.
Till Borstj hör med naturnödvändighet och tradition, Vodka. Det är lika självklart och traditionsbundet som snaps till sill och potatis. Och det är naturligtvis lika gott!
I Ukraina har man vodkaflaskor som inte går att öppna mer än en gång! Eftersom det inte går att stänga dom efter den första öppningen. Inte vad jag vet, av annan orsak än att det inte finns behov av att stänga en vodkaflaska här i Ukraina. Har man en gång öppnat så dricker man ur. Jag frågade hustrun och hon log när hon bekräftade min teori.
Inte många Ukrainare stänger en vodkaflaska när dom väl öppnat.
Det gjorde ju vi förståss. Men på ett annat sätt. Ett par snapsar till Borstjen är på sin plats, men inte en hel flaska på två personer.
Så gudagott att äta och dricka i trädgården medan vi slött tittar på Nickolai, grannen, som kämpar så att svetten lackar med att också anlägga en uteplats som våran.
Nickolai och Vera, blev eld och lågor när dom blev inbjudna till grillparty förra Lördagen och studerade hur jag lagt plattor och hur jag byggt stengrillen. Nu sliter dom varje kväll för att göra nåt liknande. Och förhoppningssvis bjuda tillbaka!
Det är inte så vanligt med uteplatser och trädgårdsmöbler här i Ukraina. Men nu kommer det. Affärerna börjar ha lite plastmöbler och även lite i trä. Och de möbler vi köpte i Eucalyptusträ, skulle kostat en förmögenhet om det varit i Sverige. Här kostade det bara en bråkdel.

060522 Företagandet.....
Likviditeten i företagen är urusel eller i det närmaste obefintlig, om man bortser från "marknaden" I varje större ort här i öst finns det en fri marknad där privatpersoner har tillstånd att från ett stånd eller ett skjul eller allra oftast en container, men också väldigt ofta en säck på marken, sälja varor. Både nytt och begagnat. Dessa marknader kallas med ett gemensamt namn för "Rinok" och i Ryssland "Rinak".
Dessa marknader har sitt ursprung i att Stalin redan under 1950-talet stiftade en lag som tillät Sovjetmedborgaren att sälja överskottet av sin frukt- och grönsaksproduktion samt eventuella charkuterivaror, från täppan eller datjan, på den öppna marknaden. Men annars var ju allt företagande förbjudet för privatpersoner. Denna försäljning kom så småningom att stå för 2 tredjedelar av Sovjets försörjning av frukt- och grönsaker och kött. Helt fantastiskt, trots alla dessa stora kolchoser och sovschoser.
Men i de vanliga butikerna och cafeérna har man ingen likviditet. Det beror på många olika saker. I en skoaffär tex kunde man inte ens växla en 10-Hrivnas sedel när jag köpte en skoborste för 7 Hrivnas. Taxi kan väldigt sällan växla större belopp än en 20-Hrivnas sedel.
Hustrun förrklarade för mig att ägarna till företagen sällan eller aldrig befinner sig på plats. Det är tydligen inte fint nog att ägarna befinner sig på arbetsplatsen. Dock dyker han upp med korta mellanrum för att länsa företaget på kontanter. Och då tar han rubbet. Det är inte fråga om att lämna ens en växelkassa på 20-25 Hrivnas. Allt för att man är rädd för att personalen ska förskingra pengarna respektive att ägaren konsumerar pengarna så fort de kommer in.
Vad gäller taxi så torde det bero på att man helt enkelt inte "vill kunna växla". Självklart har en taxichaufför en växelkassa när han en normaldag kör in C:a 300 Hrivnas och det mesta på småkörningar för under 10 Hrivnas. Om en kund, och speciellt en utlänning, åker för 8 Hrivnas och betalar med en 20-lapp så hoppas chauffören att han ska få resten i dricks om han bara sätter sig och glor rakt ut och säger att han inte kan växla. Då har ju kunden inte så stora valmöjligheter, särskilt inte en utlänning. Antingen ge hela 20-lappen eller att själv springa ut i en butik och växla, vilket ju nyss dementerats som en god valmöjlighet.
I övrigt när man betalar matkassen på ett varuhus eller en butik så frågar man efter växel och ser helst att man betalar exakt på kopeken.
Företagandet är heller inte kundorienterat. Och det verkar faktist som om företagaren inte bryr sig om att tjäna mer pengar. Så är det ju inte. Det är bara det att man ännu inte har förstått att med nöjda kunder så kommer dom tillbaka, och köper mer. Här har man attityden att, "om det inte passar kunden så" ..... vaddå då!!!!
En restaurangägare tex som har den näst bästa restaurangen i stan, är samtidigt parlamentsledamot och befinner sig nästan aldrig i restaurangen, utom en gång i veckan när han bjuder sina "vänner" på en brakmiddag eller lunch. För övrigt tycks han inte bry sig ett dugg om hur det går med restaurangen.
Hustrun säger att det är en oerhörd status att kunna säga att man har en egen restaurang. Huruvida den är bra eller inte eller går med vinst eller inte, är ointressant.
Personalen på restaurangen sköter den uruselt och ointresserat. (Trots det är den näst bäst i stan)
Igår när vi åt lunch där samtidigt som ägaren hade lunch för ett 10-tal vänner så hade vi plötsligt extra salladsblad med mera på tallriken jämfört med när vi äter samma sak när ägaren inte är där. Inte svårt att räkna ut var dessa salladsblad tar vägen under vanliga dagar!
Under hela vintern var det iskallt på restaurangen och personalen gick omkring i stora tröjor. Förklaringen var att värmesystemet som var installerat av en kollegas företag, var helt kass och måste bytas. Men det kunde kollegan inte göra förrän till sommaren av kostnadskäl. Och att låta kollegan ta den smällen var tydligen uteslutet.
Kanske kollegan var av det mäktigare slaget i parlamentet och det fanns en beroendeställning. Hellre än att se till att personal och gäster har en dräglig miljö, låter han hänsyn till kollegan gå före.
Allt går ut på vänskapskorruption.

060519 Trädgårdsmöbler.....
Jag har ju anlagt en uteplats, vilket är väldigt ovanligt och därför lyxigt här i Ukraina. En uteplats fordrar ju trädgårdsmöbler och inte vilka som helst. Det ska ju vara impregnerade möbler alternativt, och allra bäst, utförda i tropiskt träslag. Tex Eucalyptus, som jag till slut fick tag i. Men det var efter mycket spring i många affärer och stormarknader. Igor är dock en tålmodig taxi chaufför och även Vitaly fick åka runt några gånger. Här kan man åka och handla med en taxi och chauffören lastar in nästan vad som helst i sin lilla bil.
Jag tycket dock att anständigheten bjöd att också skaffa en hammock. Jag har aldrig haft någon hemma i Sverige, men alltid velat ha en. Att hitta en var det första problemet. Att hitta en som inte var så fruktansvärt stor var det andra problemet.
Efter mycket åkande och letande hittade vi en som var lagom. Och priset var 910 Hrivnas. Rimligt.
Det fanns två, den ena gjord i Vitryssland och en billigare gjord i Kina. Den billigare var inte särskilt stabil så det blev den från Vitryssland som var gjord enligt samma konstruktion som i väst.
Företaget plockade ner den snabbt och tejpade ihop delarna medan vi gick och handlade lite andra grejer. Igor lastade in allt i sin lilla Daewoo och vi körde hem grejerna.
Det fanns ingen monteringsinstruktion i den butiken, så Igor fick åka till en annan butik i andra änden av stan och hämta en.
När vi äntligen skruvat ihop alltihop så fattades det fötter och en stång till ryggstödet. Det var dessutom en stång för mycket till själva sätet. Igor blev förbannad och åkte dit igen och skällde ut dom. Vi fick grejerna efter att försäljerskan försökt hävda att det var ju bara en utlänning som köpt hammocken, så varför vara så noga och vad hade Igor, en vanlig taxichaufför, för intresse av att hjälpa mig?
Där ser man hur olika folk kan vara. En del ger blanka fan i utlänningar och försöker lura dom så mycket som möjligt medan en del kan vara väldigt vänliga och hjälpsamma. Jag gav naturligtvis Igor en rejäl dusör för all hjälp.....

060516 Björken......
I den stora parken mitt i city ligger ju Caféet Verioshka, eller Björken som det blir på Svenska. Det är tveksamt om dom har öppet riktigt på vinterhalvåret. Vi har i alla fall inte varit där för att kolla. Och det ser verkligen tillbommat ut. Nåväl, på sommaren öppnar dom och då är det uteserveringen som gäller. Det är stans i särklass bästa läge för ett utomhuscafé.
Alla människor passerar Björken då det är stadens absoluta medelpunkt och man måste korsa parken för att nå andra delar av staden. Förtutom detta så flanerar väldigt många människor i parken. Och det är där stadens alla vackra flickor syns.
Jag har aldrig ätit middag där och sällan varit där på kvällen. Men på luncherna och eftermiddagarna är det ett utmärkt ställe att fördriva en timma med en espresso och en Konjak.
I år är det så att någon har bestämt att skruva ner åtgången på kaffe i espressobryggaren. Som om det inte var nog med att min konjak tagit slut och jag är tvungen att dricka en annan sort.
Espresso är ju i det närmaste ett Italienskt patent! I varje fall ett väl inarbetat uttryck och varumärke för en viss framställningsmetod av kaffe. Överallt runtom i världen skall en annonserad espresso vara detsamma. Det vill säga, bryggas på samma mängd kaffe, med samma mängd vatten, per kopp av espressostorlek, under samma ångtrygg. Annars är det ingen espresso.
På Björken har man beslutat sig för att inte följa dessa "regler". Det är oklart vem som fattat beslutet. Det kan vara ägaren som vill tjäna mer pengar genom att spara in på det dyra kaffet. Men det mest troliga är att det är personalen som i gemensam överenskommelse snålar in och på så sätt håller sig själva med exklusivt kaffe på kundernas bekostnad.
Björken tar normala 4 Hrivnas för en espresso så man kan inte hävda att man är billigare eller nåt sånt. Det finns alltså inga som helst rationella skäl varför en espreso på Björken skall smaka sämre och svagare än vanligt bryggkaffe och till och med pumpkaffe.
När man tar sig för att klaga så får man ett så fånigt svar som att "vi kan tyvärr inte göra någonting åt det eftersom kaffemaskinen är automatisk och brygger kaffet själv" Det osar överenskommelse mellan personalen och även inklusive "Administratorn" som är benämningen på hovmästarna härborta. Kanske man inte räknat med att vissa människor, framför allt utlänningar från väst, har kläm på hur en espressobryggare fungerar. Den brygger naturligvis kaffe allteftersom man ställer in den och laddar den med kaffe.
Jag försökte förklara det för Administratorn, men det gick inte. Antingen begriper hon inte processen med en espressobryggare, eller så är hon väl inblandad i stölderna. Det är nämligen bar-och kassapersonalen som sköter espressoframställningen. Servitriserna som bär ut det kanske inte har en aning vad som pågår utan hänvisar bara till Administratorn när man klagar.
Administratorn hade dessutom mage att påstå att ingen har klagat förr. Inte för att jag har svart på vitt, men det måste vara en stor lögn. Kaffet är helt genomskinligt och smakar sämre än för svagt traditionellt bryggt kaffe. Och det skulle vara ett under om ingen tidigare har klagat. Inte ens en Ukrainare kan tycka att dettta är espresso. När andra caféer gör ett så mycket bättre kaffe. Ingen hittills, gör en perfekt espresso, möjligen med undantag för Split.
Sådana här saker är vardag i Ukraina. Man måste räkna med att personalen stjäl, om man är företagare. Det har säkert sin grund i de dåliga lönerna, men också i en okunskap av otroliga mått.
Personal som inte begriper att om dom skämmer ut krogen så kanske dom inte har nåt jobb framöver. Det flesta restauranger och butiker byter personal stup i kvarten och det är till 90% ungdomar det handlar om. Skälet är narturligtvis i många fall att personalen stulit och får då sparken. Men arbetsgivarna kan också anställa folk på en väldigt låg lön, och lova "vi får se efter ett par månader" och till och med få ungdomar att jobba helt gratis några veckor eller en månad. "Provanställning" Och med denna rundgång kan det ju inte bli så mycket annorlunda. Man stjäl för att man har för låg lön och därför får man sparken och arbetsgivaren anställer en ny "på prov" med en halv eller ingen lön.
Så blir det ett ekorrhjul!

060507 Det går nog mot vinter igen!
I alla fall om man får tro butikerna här. Hustrun och jag besökte en ny liten galleria. Elite Plaza, var det pampiga namnet!!!!
Dom är tokiga i gallerior här! Fem små nya butiker i en fastighet på en tvärgata till en av huvudgatorna, Showtneva. Det var invigning och poporkester som spelade utanför, igår. Men då hade dom inte öppet!!!!!
Men idag var det öppet. I varje butik fanns det Rysk Champagne och choklad, men ingen bjöd. Biträdena bara blängde som dom alltid gör, och undrade nog vad fan vi hade där att göra. Kanske man ska förse sig själv. Vi gjorde det i alla fall inte.
Den första butiken sålde skinnkläder. Vinterjackor och kappor med pälsfoder!!!!!! Jag frågade hustrun om Ukrainarna inte märker när det blir vår och nästan sommar. Hon skrattade och sa att man nog inte var så marknadsorienterad här ännu.
I nästa butik sålde man lite möbler och prydnadssaker. Billiga grejor med svenska mått mätt. En bänk i trä, hopskruvad a la IKEA för 848 Hrivnas. C:a 1 300 kronor!!!!! Keramik och glasvaser av det enkla slaget. Också väldigt dyrt.
En tredje butik sålde herrkläder. Skjortor och tröjor för fritid. Det var Italienska märken på dom, men troligen gjorda nån annanstans. 175 till 250 Hrivnas. När en riktig finskjorta kostar bara 120 Hrivnas och den är då välgjord. Trendigt värre var det. Men service och kundkänsla fanns inte att få. Kanske man trodde att dessa varor skulle sälja sig själv.
Jag förstår inte hur dessa butiker ska kunna gå ihop? Med en så nonchalant personal som inte rör ett finger när man kommer in, inte ens på premiärdagen, och ser ner på en när man frågar efter priset.
Ett pris på en skjorta som är ungefär vad dom har i månadslön. Man slutar aldrig att förvånas.
Det blev i alla fall ingen affär av för oss utan jag föreslog hustrun att vi skulle gå på krogen och äta lunch istället.

060502 Min konjak har tagit slut!!!!
Ja det vill säga på krogarna. Nästan samtidigt på samtliga krogar och Cafe´er som jag vanligtvis besöker. Min favorit heter "Kahovka" döpt efter namnet på staden där den tillverkas. En stad i södra Ukraina som knappast ens finns på kartan. Dom brukar inte sätta ut städer med militär anläggning!!! Däremot kan man finna "Nya Kahovka".
I Kahovka finns förutom en Svensk Konsul, också en av de bästa konjaksfabrikerna "Tavria"
Dom tillverkar Kahovka och även en rad andra sorter.Tex. "Kahovskij" och "Tavria Konjak" som också är ganska bra.
Men nu har det tagit slut på krogarna och när jag frågar efter när dom kan tänkas få in den i sortimentet igen så säger dom att dom inte vet. Kahovka är nämligen slut hos leverantören!!! Och det nöjer dom sig med och rekommenderar en annan sort istället.
Här har man alltså inte känslan av att man så fort som möjligt skall se till att kunden får det han vill ha. När en sort är slut så anser man att kunderna skall dricka ur de andra inte fullt så bra sorterna på krogens hyllor först, innan krogen beställer nåt nytt från leverantören. Dom kan inte tänka så långt att dom kan förlora en bra stamkund därför att dom inte har hans favoritsorter längre.
Att stöta på leverantören och hota med att byta leverantör, är ju inte att tänka på. Inte heller att gå till närmaste affär och inhandla en flaska till ungefär samma pris som hos leverantören. Det är absolut uteslutet.
Nä, här tänker man fortfarande efter drygt 12 år, som man tänkte på den gamla Sovjetiska tiden.
Kunden är ju bara ett nödvändigt ont för att man ska kunna ha ett jobb på en restaurang. Och det är tydligen väldig märkvärdigt....

060430 Trädgårdsarbete....
25 Hrivnas (37,50) för att gräva 100 kvadratmeter trädgårdsland! Svart förståss, men ändå. Ganska billgt. Då gör man det inte själv ens om man tycker det är roligt att gräva. Vilket jag inte tycker. Jag hatar trädgårdsarbete. Särskilt att gräva.
Två unga grabbar kom och grävde med en fermitet jag sällan sett. I avtalet ingick också att bereda ytan för att så en gräsmatta. ("Vad är det för dumheter, ingen har gräsmatta här"?) Alltså det skulle vara slätt och fint. Dessutom skulle en mindre jordhög flyttas två, tre meter. För det erbjöd jag det dubbla. Grabbarna accepterade entusiastiskt.
Men det var tufft och grabbarna blev trötta och förhandlade till sig 60 Hrivnas. Jag tyckte inte det var ohemult, särskilt inte med tanke på vad det skulle ha kostat i Sverige.
Dock blev det mörkt och dom hann i stort sett bara med själva grävandet. Dom lovade att komma tillbaks nästa kväll efter det ordinarie jobbet och slutföra arbetet.
Idiot som jag är i vissa sammanhang så betalade jag dom fullt ut och lite till innan dom gick. Dom fick 100 Hrivnas jämnt! (150:- kronor)
Nu hör det till saken att båda grabbarna hade en ordinarie anställning i min svågers stenföretag. Nästa kväll gick dom hem efter jobbet och kom aldrig till vår trädgård för att slutföra arbetet. Vi ringde naturligtvis efter dom men dom hade ju redan gått hem för dagen. Svågern lovade att se till att dom kom nästa dag. Inte heller det gick, för svågern behövde dom till övertid och så fortsatte det i tio dagar. Det var nämligen säsong för gravvårdsmonument inför den sista April, som är den stora gravvårdsdagen i Ukraina. Eller rättare sagt första Söndagen efter den Ukrainska Påsken.
Grabbarna fick jobba även Lördagen och skulle just hämta ut lönen när svågern talade om för dem att det blir ingen lön förrän dom gjort jobbet färdigt hos oss. Då blev det fart på dom och dom kom hit och började hacka.
Efter mycket gnäll om dåliga redskap så släppte jag iväg dom utan att det var färdigt. Det var uppenbart att dom helt saknade motivering att slutföra arbetet när pengarna dom fått redan var slut för länge sedan och att jag skulle få ett litet helvete att få dom att göra ett ordentligt jobb.
Själv lade jag trädgårdsplattor och tog en öl i solen......he he....

060420 Park- och vägarbete!
Nu är det vår och dags för park- och vägarbete. Längs de breda boulevarderna och även de smalare gatorna är det oftast en remsa plantering mellan gångvägen och körbanan. Denna skall grävas om och planteras snyggt varje vår av butiksägarna. Det blir naturligtvis butiksbiträdena som återigen får gå ut med primitiva redskap och gräva och plantera i sina bästa kläder. (Ukrainska kvinnor har alltid sina bästa kläder på sig på arbetet).
I parker och andra generella utrymmen är det staden som betalar för anläggningsarbetet. Där är det återigen mest äldre kvinnor som står för arbetet. Nästan aldrig män!
Staden har en borgmästare som naturligtvis som alla andra förser sig ordentligt, men som också för ovanlighetens skull ser till staden och invånarna. Kanske den bästa borgmästaren i Ukraina. Han sägs vara glad i fest och vem är inte det?!? Men karln är klyftig. Han ringer upp ett antal lönsamma företag och talar om att han behöver det och det för att snygga till i parken eller det och det för att förbättra en gata. Han berättar också att dessa brister irriterar honom väldeliga och gör honom på väldigt dåligt humör och att han inte riktigt vet vad han kan ställa till med om det inte blir tillrättat. Nästa dag finns de efterlängtade resurserna på hans trappa.
När olika affärsmän besöker honom för diverse konsultationer, passar han på att fråga om dom gillar fotboll. Svarar dom ja så får dom skänka en slant till "Vorskla" stadens fotbollslag. Svarar dom nej så får dom betala ändå. Han är stringent och rättvis den karln! Och man säger bara inte nej till honom, då ber man om problem med nästan hela sin exixtens!
Den här staden har aldrig haft "strömavbrott" och inte heller fjärrvärmen avstängd, i någon sorts sparkampanj som andra städer ofta har ibland i en hel dag lite då och då och mitt i vintern. Den här staden har förmodligen de lägsta kollektivtrafiktaxorna i hela Ukraina. Det här är troligen den renaste staden i Ukraina och har förmodligen den bästa vägen mellan Kiev och Poltava.
Folket gillar honom och han blir omvald gång på gång trots att man då och då kan se honom på stadens krogar, kanon!!!!! Och då är han farlig. Då gäller det för rika affärsmän att inte vara i vägen för då kan man hastigt och lustigt bli finansiär för något av hans projekt.
Bra kille den där borgmästaren.....

060413 Skolteater....
Det var en vanlig skoldag, en Onsdag. Visserligen Skärtorsdag i Sverige, men här var det inget särskilt. Man hade ändå en teaterföreställning kl. 13.00 i skolan
Vem vet vem de vände sig till. Kanske bara till övriga skolbarn. Men föräldrar var också välkomna.
Man framförde Shakespeares King Lehar, på engelska.
Jag gick dit med min hustru då hon ju har en dotter i den klassen som hade gjort scendekoren.
Vi blev välkomnade av läraren i Engelska, tillika regissören för skådespelet. Hon hälsade mig med "Pleasure to meet you.". Inte precis vad man väntat sig av en lärare i engelska.
Barnen, 15-åringar, uppträdde lite stelt och tafatt, men en del såg ut att ha talang. Vad gäller språket så var det ett fåtal som talade en engelska man kunde förstå.
Uppenbarligen så har man lärt dom en engelska som inte talas någonstans annat än möjligen på någon avlägsen polynesisk ö. Kanske pidginengelska.
Skämt åsido, det är väldigt tråkigt att Ukrainska barn ska behöva lära sig engelska av så dåligt utbildade språklärare.
Förmodligen har dom inte ens varit i ett engelstalande land. Och själva har dom troligen lärt sig engelska från någon ur det gamla Sovjetiska samhället.
Jag kan förstå att man inte har råd att skicka sina lärare på utlänsk utbildning eller praktik. Men de har ju ändå TV och filmer att lyssna på och lära sig av.........

060218 Oväder....!
Fullt med snö, och det är vad vi i väst kallar, kaos, på gatorna.
Här höjer man inte ens på ögonbrynen. Man tar det med ro och är naturligtvis van vid det.
Varje affärsinnehavare är skyldig att hålla trottoaren ren från snö så att den är framkomlig. Även om det ibland kan vara lite si och så med hur det efterlevs, så går det förvånansvärt bra. Även villaägarna är skyldiga att hålla trottoaren ren på samma sätt. Där är det ännu mer si och så.
Men döm om min förtvivlan när jag ser att det är de anställda i butiken som får gå ut och skotta snö. Inte har dom något vidare redskap för det heller. Jag har bara vid ett fåtal tillfällen sett en riktig snöskyffel. Ändå är ju inte snö någon främmande företeelse här. Det är beklämmande att se unga flickor i högklackade skor och kort-kort stå och skotta snö. Och ävan om dom har manliga anställda så är dom oftast chefer eller har något "viktigare" för sig just då. Även restauranger och Caféer har samma skyldigheter.
När det töat och en del snö smält så blir det isbana på trottoaren men där slutar skyldigheterna. Ingen sandar, fastän sand är så billigt. Själv köpte jag ett helt lass sand inklusive hemkörning, för 120 Hrivnas. Fantastiskt.
När det gäller körbanan så plogar man först när man är säker på att det inte kommer mer snö. Alltså någon gång fram i slutet på Mars eller början på April.
Övriga utrymmen skottas av, hör och häpna, 65-åriga kvinnor. Jag har ärligt talat inte sett en enda man skotta snö på offentlig plats här.
Här finns många arbetslösa, mest män. Och enligt uppgift från säker källa så ratar dom alla servicejobb för att det är för lite betalt. Men kvinnorna som har ansvar för barnen och att det kommer mat på bordet, tar dessa underbetalda jobb, medan männen sitter på Cafe´ och dricker Konjak. Och många kvinnor som nått pensionsåldern, (55 år) tar snöskottning, gatustädning och parkarbete för att dryga ut den magra pensionen. Det är ju tur att den möjligheten finns för många som annars skulle svälta ihjäl.
Men visst känns det för jävligt att se 65-åriga kvinnor arbeta med tungt kroppsarbete, när man samtidigt ser unga friska starka män som går arbetslösa.
Att gå på krogen här är ingen större pekuniär historia. Man har svårt att komma upp i 100 spänn för en bättre lunch. Och en middag för två med förrätt, varmrätt och efterrätt. En flaska utländskt vin och inhemsk konjak till espresson. Förresten jag tog två konjak medan frugan bara tog en!
Alltihop för 399 Hrivnas! C:a 600 spänn. Och det var på Poltavas bästa krog.
Vi går ofta ut och äter lunch. Jag promenerar in till stan och möter hustrun för att äta lunch. De luncherna brukar sällan sluta över 50 Hrivnas och då inkluderar det en varsin konjak till kaffet.
Dom är tokiga i konjak här. Även om det inte är riktig konjak så kallar dom det för det. Den är väl inte av någon vidare kvalitet och smak, men det finns ett par märken som är helt drickbara.

051204 Flotta Vicke allihop...
Visst vill alla vara fina. Även folk från andra länder. Här har man dock sina bästa kläder varje dag. I varje fall kvinnorna. Inte männen så mycket. De flesta män ser ut som i väst, och ännu värre. Mestadels går man omkring i träningsoverall eller några säckiga jeans.
Kvinnorna däremot har bästa stassen på varje dag och särskilt på jobbet förståss. Det är så viktigt att se välbeställd ut. I varje fall utåt sett och på ytan.
Det är i själva verket ett fåtal människor som är riktigt rika här, och det finns även en liten medelklass. Men alla kvinnor vill se riktigt rika ut.
Genomsnittslönen i Ukraina ligger på C:a 100 till 125 US Dollar i månaden. C:a 500 till 600 Hrivnas. Vi var och handlade mat för omkring en vecka för tre personer häromdagen och det gick löst på 425 Hrivnas. Inget märkvärdigt och ändå så blev det så dyrt. Jag fattar inte hur folk har råd med dessa fina kläder och ändå kunna äta sig mätta. Dom har ingen hyra förståss. De flesta i alla fall.
Hustrun förklarar för mig att det finns ingenting viktigare för en Ukranier än att se välbärgad ut. Det gäller att ha fina kläder och den senaste mobiltelefonen. Då ser man framgångsrik ut. Har man dessutom en gammal bil också, helst en västerländsk, så är bilden fullständig.
Men tittar man bakom fasaden så har dom kanske inte mat varje dag.

051113 Dom kör som biltjuvar...
Ett Svenskt uttryck, men som passar alldeles utmärkt här. Har man bil i Ukraina så är man kung. Åtminstone tycker alla Ukrainska bilägare det. Vad lagstiftningen säger om den saken vet jag inte så noga, men ingen tycks bry sig. Bilisterna har/tar företräde i alla sammanhang. Även vid klart markerade övergångsställen så är det bilisterna som gäller. En människa som redan hunnit halvvägs över vägen och som har grönt ljus, får ofta vända eller i alla fall stanna och släppa fram bilisten först.
Bilisterna har till och med fräckheten att tuta på fotgängare som går över på övergångsställe på grönt ljus och inte är snabba nog.
Vad gäller deras sätt att hantera sitt fordon så lämnar det mycket övrigt att önska. Dom kör som biltjuvar allihop. Och då att betänka de dåliga vägarna. Att åka taxi i Ukraina är ingen sinekur för den hjärtsvage!
Här kan man, inte helt sällan, se saknade brunnslock och andra stora hål i gatorna mitt i stan. På en anslutningsgata till våran, saknas ett brunnslock sedan minst en månad. Där har någon vänlig och välmenande själ satt i en trädgren för att uppmärksamma bilisterna och eventuella våghalsar till fotgängare som vågar sig ut mitt på gatan.
Häromdagen stod det 4 poliser, eller rättare sagt den yngsta stod, de tre äldre satt, i vår gatukorsning, och hade fartkontroll.
I Ukraina kostar det 17 Hrivnas att köra upp till 20 Km/tim för fort. Men mutar man polisen med mellan 10 och 20 Hrivnas så blir det ingenting. Men väljer man att ta böterna så blir man ju också registrerad. Och tre sådana registreringar renderar i att man får ompröva körkortet. Och det kostar 600 Hrivnas. Klart att folk betalar 20 Hrivnas svart till polisen och ibland mer för att slippa en sådan registrering. Och polislönerna är väldigt låga.
Kör man fortare än 20 Km/tim över tillåten hastihet, så fördubblas beloppet. Alltså 34 Hrivnas. Alla betalar naturligtvis svart till poliserna.
Myndigheten har dock kommit underfund med detta och funderar nu på att 10- dubbla bötesbeloppen. Allt för att hjälpa till med polislönerna förståss.
Men några riktiga grepp för att få folk att köra bättre är inte aktuella.......

051103 Film och dataspel....
Här i Ukraina har man tidig tillgång till det mesta i film, dataspel och musikväg som ges ut i väst.
Det vill säga att man kan köpa en DVD, film eller dataspel, eller en musik-CD som kopierats. Även inläggen och omslagen är skickligt kopierade.
Jag kan se en film som ännu inte haft premiär i väst.
Problemet är bara att de som kopierat och manipulerat, många gånger har tagit bort den engelska textmöjligheten och istället lagt in ett extra ljudband på Ryska.
På omslaget står det att det finns Engelsk, Tysk och Fransk textning att välja på, men när man kommer hem så upptäcker man att det inte finns.
De som säljer detta försäkrar att det finns Engelsk text, för det står ju så på.....!

051023 Stormarknad...
Det finns ett antal stormarknader med ett fantastiskt utbud av varor. Man häpnar dock över kontrollen av både personal och kunder. Man känner sig ibland som en riktig tjuv när man handlar.
Jag vet ju inte hur man lagt upp hanteringen av lagerhållning och så vidare bakom kulisserna. Men på ett av de bättre varuhusen har man ett system med en massa vakter som går omkring i butiken med bricka på bröstet och alla försöker se så "hemlig agent-aktiga " ut som möjligt. När man kommer till kassan så sitter det en flicka där inburad med en dator framför sig och en skrivare. En vakt dyker upp och plockar varorna ur kundvagnen. Han har en avläsare i handen som skannar in priset från varan och säger samtidigt till flickan hur många av samma vara. När allt är klart lägger han tillbaka alla varorna i kundvagnen och flickan skriver ut ett sorts kvitto på dataskrivaren. Sedan skall man gå ut, men kommer till en hall där det står ett antal vakter som skall se kvittot och gå igenom varorna så att det stämmer och att ingenting har försvunnit eller tillkommit under de 10 meterna man gått.
För det första så har man ingen chans att stjäla nånting under de 10 metrarna då det är utanför kassorna där inga varor finns. Och för det andra så kan dom rimligen inte kolla av en vagn full med varor bara genom att titta på den och lyfta på en och annan vara och summariskt gå igenom kvittot.
En helt onödig och förolämpande "säkerhetskontroll" Och ett otroligt slöseri med personal. Men personal är ju så billigt förståss.
Ett annat varuhus som säljer byggvaror och verktyg har ett annat system. Visserligen får du ta på varorna och röra dig fritt, men när du bestämt dig för att köpa något måste du kontakta personalen, och det är inte som i Sverige att du måste springa och leta efter dom inne i fikarummet, utan här dräller det av dom.
Han kommer med ett orderblock i högsta hugg och skriver ner produktnumret på det du ska ha. Du får en kopia på det och måste gå till kassan och betala. Sedan får du gå till "utlämningen" och hämta varorna. Och det är naturligtvis inte den varan som du just tittat på och bestämt dig för att köpa. Det var bara en skyltvara!
Det du får kommer från lagret och kanske inte är i samma skick som den du såg.
Jag köpte en kratta med skaft. Jag tyckte, misstänksam som jag är, att den såg bra ut. När jag fick ut "krattan" så var det en stor kvist mitt på skaftet som jag inte såg förrän jag kommit hem eftersom skaftet var inlindat i papper. Skaftet gick naturligtvis av efter första lilla påfrestning. Och vem fan åker tillbaka och reklamerar ett krattskaft för 7 Hrivnas?

051022 Fest varje dag....
Här kan man ha fest nästan varje dag. Oxfilén kostar 28,30 Hrivnas per kilo. ( 1HR = 1,50 Skr) Kalvfilén ungefär lika mycket. Problemet är bara att dom styckar lite annorlunda här. Ibland kan man få en filé som är styckad på tvären och ibland en som hänger ihop med annat kött.
Grisköttet däremot är dyrt. C:a 30-35 Hrivnas per kilo. Enligt hustrun beror det på att på Sovjetiska tiden, åt man bara griskött, om det fanns något kött att köpa över huvud taget. Man är helt enkelt van vid det både i kost och matlagning och det sitter kvar. Hela det Ukrainska köket baseras på griskött.
Man kan gå till marknaden tidigt på morgonen när dom slaktar och styckar och själv peka ut det man vill ha. Eller, man kan beställa dagen före hur man vill ha det styckat. Men man får inte bli förvånad om dom styckat på ett annat sätt i alla fall. Och då har man redan betalt lite i förskott och kan rimligen inte backa ur.
Ukrainier har en sällsynt förmåga att veta hur saker och ting ska vara. Och att komma som utlänning med egna idéer är inte alltid så populärt. Även om man förklarat aldrig så ingående hur man vill ha det så kanhända dom gör som dom tycker i alla fall. I all välmening förståss.
Som när vi beställde en kommod till köket. Jag hade gjort fullständiga ritningar i skala och allting. Men tro inte att snickeriföretaget kunde följa det. De gjorde egna bedömningar och fick sedan ändra på hela möblen när den inte passade på plats.
Väldigt egensinniga kan dom vara.

051007 Ukrainskt bröllop....
Det var en otroligt varm och solig dag för att vara i Oktober. Men blivande hustrun sa att det ganska ofta kunde vara varmt långt in i November.
Dagen började med morgongåva. Jag förärade hustrun ett vackert halsband. Själv fick jag det finaste armbandsur jag någonsin ägt.
Enligt den Ukrainska traditionen måste mannen dyka upp med sina kompisar och muta sig in i den blivande hustruns hem för att familjen ska släppa henne till bröllopet. Detta kunde ofta bli en ganska stökig och bullrig historia enligt Ukrainsk tradition, och inte helt utan blodvite. Ibland kunde det också bli ganska dyrt för brudgummen.
Sonen och jag hade först avnjutit en lätt lunch på "Björken" med en stadig konjak till maten sedan försett oss med diverse småsaker som tex en halvflaska konjak till hustruns fader, ett läppstift till dottern och en kartong med chokladpraliner till modern.
Sedan mutade vi oss in i trädgården där det hade dukats upp med små smörgåsar, konfekt, vin och whiskey. Alla gäster stod redan där utom brodern och hans familj, som alltid är sena.
Dock fick jag inte se den blivande hustrun förrän hon var färdigklädd oich sminkad.
På morgonen och förmiddagen hade "hustrun", hennes dotter och min syster varit hos hårfrisörskan och Visagisten samt fått naglarna petade och lackerade. Även sonen och jag hade besökt frisören.
När det sedan bar iväg till stadens vigselinrättning så blev det faktiskt en liten bilkortege.
Stadens kvinnliga vigselförrättare gjorde sin plikt och därefter så var det dags att anträda mattan. Våra "bestman respektive brudnäbben" sonen och hustruns dotter, bredde gemensamt ut mattan. En typisk Ukrainsk liten matta, eller snarare en vacker broderad duk som man skulle kliva på.
Den som kliver på först sägs bli den som bestämmer i äktenskapet för all framtid. Gentleman som man är, lät jag naturligtvis hustrun kliva på först.
Få se vad det kan medföra i framtiden! Och mattan ska man sedan bevara och ha med sig hela livet vart man än tar vägen för att lyckan i äktenskapet ska bestå.
Efter ceremonien var det fotografering. Hustruns väninna (professionell fotograf) tog en massa bilder på trappen utanför när vi kom ut, men sedan var det bilkortege igen till stadens utsiktspunkt mot klostret, där Karl den XII hade sitt högkvarter 300 år tidigare, och sedan till centralparken med "segermonumentet". Massor med bilder skulle det vara.
Bröllopsmiddagen hölls på stadens bästa restaurang. Split.
Hustrun berättade om "normala" Ukrainska bröllop, med hundratals gäster, både kända och okända, och ett otroligt festande med fylla och slagsmål, iblad i flera dagar.
Vårt bröllop var nog ett av de mest städade i Poltavas historia.....

051006 Sonen kommer....
Vi skickade Igor att hämta sonen, försedd med ett A4 med sonens namn på. Sonen är ju resvan och behöver inget särskilt arrangemang. Dessutom har han ju varit här förut tillsammans med mig på ett några dagar långt besök i början på Augusti. Igor är vår favorit taxichaufför. Han har en relativt ny Daewoo, tillverkad i Ukraina. Kör hyfsat och är en trevlig och snäll, men framför allt ärlig taxichaufför.
Igor tog plats vid utgången från bagagehallen och höll upp A4-an och sonen hittade honom.
Snart var de båda på Grebinky 75, och jag kunde ta en "riktig" maltwhiskey med sonen.

051005 Bröllopsgäster hemifrån....
Vi var och hämtade systern på Kievs flygplats Borispol. Hon hade varit lite nervös och tveksam inför resan. Men jag hade övertalat henne och lovat att det skulle vara så enkelt att man inte kunde gå fel någonstans. "Följ bara strömmen så kommer du rätt"! Och för det mesta går det väldigt bra, men jag kan bara drömma om hur det hade gått om någon hade försökt erbjuda henne att få väskan genom tullkontrollen före alla andra i den långa kön!
Själv blev jag några gånger utsatt för ganska burdusa påtryckningar som det är svårt att säga nej till. Och jag misstänker att om man säger nej så blir man extra länge kvarhållen i tullen när man väl kommer fram. Dessa individer jobbar nämligen ihop med tullpersonalen. Man erbjuds av vissa individer att, mot en "liten" avgift på 20-30 Dollar att få gå före i kön. Och dessa pengar delas naturligtvis med tullaren.
Nåväl, man gör bäst i att vara vänlig men bestämd och låtsas som om man inte riktigt förstår fördelarna med arrangemanget. Ingen ide att göra dem förnärmade eller arga.
Vi kom hem utan några incidenter.

050916 Bostäder....
Efter perestroikan så skänkte staten bostäderna till de som bodde där. Man betalar nu bara en liten administrativ avgift samt en liten avgift till husets externa skötsel. Som naturligtvis förskingras av en kommitté tillsatt av kommunen och som naturligtvis inte bor i huset själva.
En del människor sålde sina bostäder och köpte billigare. Medan andra som hade välbetalda jobb köpte dyrare. För att inte tala om alla dessa småhus som också blev föremål för spekulation. Sälj, köp renovera och bygg till eller bygg nytt. Så var turbulensen igång. Och fastihetspriserna åkte upp på en nivå som man inte tror är sann. Det blev dyrare här än i Sverige.
Sådan hausse på bostads- och byggmarknaden kan ju bara leda till en sak. Fastighetskrasch! De flesta människorna ska ju bo kvar i sina nyköpta eller nyrenoverade bostäder och det gör kanske inte så mycket om bostadens värde rasar ner till hälften av vad man investerat, om man inte har lånat i bank förståss.
Se det är ett kapitel för sig det. Här är inte bankväsendet utvecklat att tjäna människor och företag. Fan vet vad det är utvecklat för. Hur som helst så är det inte länge sedan som det var helt uteslutet för en privatmänniska att ha ett bankkonto och än mindre att kunna låna pengar.
Nu kan man det , men bara om man fyller i långa och krångliga kontrakt där man måste betala en kontoavgift i förskott. Varje gång man sätter in pengar måste man kvittera med namnteckning ungefär som man gör i väst när man tar ut pengar. Och skulle man få ett lån så är räntan 25%!!!! Och i förskott! Alltså, om man vill låna 10 000 Hrivnas måste man ha 2 500 att betala in i förskott.
På bankerna har dom ortoligt med personal, det gäller för övrigt alla företag och institutioner, men en urusel service. Man påstår sig vara datoriserad, men det är bara lokalt. Alltså på just det bankkontoret. Skulle jag vilja hämta ut pengar på ett annat bankkontor i staden eller i en annan stad så måste jag ha med mig kontraktet och naturligtvis mitt pass. Dom kan inte se att jag har pengar på mitt konto. Bara betala ut om dom är säkra på att mitt kontokontrakt är korrekt. I så fall ringer dom till det kontor som är angivet på kontraktet och kollar att jag har pengar på kontot. Vem som helst kan ju föreställa sig vad det kan innebära. Allt från att dom inte får tag i rätt person till att telefonerna inte funkar.
En gång när jag skulle ta ut lite pengar och vi tyckte att det tog alldeles för lång tid, så bad dom oss att vi nästa gång skulle ringa dagen före så att dom kunde förbereda uttaget så att det var klart redan när vi kom. Nästa gång ringde vi dagen före som dom sagt, och ändå hade dom inte förberett alls. Dom började först efter ett bra tag. Och sedan var det en viss chef som skulle kvittera så att jag skulle kunna få ut mina pengar.
Vi bad att få träffa denna chef och efter en del palaver så fick vi det. Jag talade då om för honom att jag inte acepterade att behöva vänta i 45 minuter på att få ut en relativt blygsam summa av mina egna pengar bara för att banken har en bristfällig rutin. Särskilt inte när vi ringt och förvarnat dagen före. Jag hotade med att byta bank.
Han lade då huvudet på sned och försökte något nedlåtande förklara för mig att en bank minsann inte var någon serviceinrättning och att det naturligtvis var en ynnest att få ha ett konto men också hur otroligt komplicerat och märkvärdigt det var med bankens funktioner.
Efter att ha förklarat för honom att jag väl känner till bankers funktioner, eftersom jag själv suttit i en bankstyrelse i några år, och att hustruns mor var höjdare i en konkurrerande bank, (jag vill inte ha konto i hennes bank av naturliga skäl) så har vi aldrig behövt vänta i banken.
Och nu är i alla fall den banken en service inrättning, i varje fall för mig......

050912 Slaget vid Poltava!
Mitt i staden är en rund park med pampiga men slitna palats runtomkring. Utifrån parken strålar gatorna som solstrålar. Mitt i parken finns segermonumentet. En gyllene örn på en hög obelisk, i sin tur tronande på granitfundament med erövrade svenska kanoner ingjutna i botten.
Allt väldigt svulstigt.
När man talar med Ukrainarna om det och talar om att man är Svensk så ler dom stolt och lite ursäktande, för att dom slog oss, den gången. När jag sedan, mycket seriöst frågar dom vad för en seger dom celebrerar med detta monument, tittar dom konstigt på mig och upprepar "slaget vid Poltava" !
Jag talar då om för dom att slaget förlorades av Sverige och Ukraina, mot Ryssarna, så förstår dom ingenting. Dom har ingen aning om att Ukrainarna ledda av Mazepa, stod på Svensk sida mot Ryssarna.
Ett fåtal personer har hört talas om Mazepa, men bara som en sorts terrorist. Att han var ledare för det frihetstörstande Ukrainska folket under det Ryska oket, har man inte kläm på.
Men det är ju segrarna som skriver historien.
Hur som helst i den parken finns ett Café med uteservering. Det i särklass bästa läget i staden. Men med den i särklass sämsta servicen. Man fuskar med Espresso och snålar in på konjak om man inte är vaksam. Man tar bara hälften så mycket kaffe till en espresso och serverar bara 40-45 gram konjak när man beställer 50 gram. (Här serveras all sprit i gram)
Men som sagt läget är utomordentligt och här flanerar alla vackra flickor och på en särskild kväll i veckan träffas pensionärer spontant för att dansa gamla Ukrainska folkdanser. De började redan i Mars. Och det är fantastiskt att se dessa ofta väldigt gamla och fattiga människor som med en otrolig glädje upprätthåller de Ukrainska folkdanstraditionerna.

050830 Flyttning....
Nu var det flyttning till Poltava. Problemet är bara att 66% av mina barn inte gillar tilltaget. Dom ogillar det så till den milda grad att dom direkt sagt upp bekantskapen med mig. Tyvärr så kan jag inte leva resten av mitt liv efter deras önskemål, så jag kliver ombord ändå!
Planet som var från AeroSvit, ett statligt Ukrainskt flygbolag, avgick 8.15 och var framme efter en direktflygning till Kiev, 12.55, lokal tid.
Jag manglade mig igenom tull och passkontroll och fick så småningom ut mina två resväskor. Markku på AeroSvit i Stockholm hade varit bussig och låtit mig ta med en extra väska utan att debitera övervikt. Det hade blivit dyrt.

Min blivande hustru mötte mig i ankomsthallen på Borispol.
Taxi är det enda vettiga sättet att ta sig de 30 milen till Poltava.
En taxi från flygplatsen kostar 200 dollar, men en taxi från Poltava, bara 100 dollar.
Taxi vill ha betalt i Dollar för att det är hårdvaluta såklart.
En körning från Kiev till Poltava ger en inkomst efter avdrag för bensin och andra omkostnader, motsvarande 100 Dollar netto. Och går taxin på gas så tjänar han 130 Dollar. 100 Dollar är 500 Hrivnas. En genomsnittlig månadsinkomst i Ukraina är 500 Hrivnas.