Fall på egen trapp... 
Grannens platå eller vad man ska kalla den, är ett betydande hinder för honom själv, och stör inte oss på något vis. Kvällen avslutades med middag hos Alla och Sergeij. Det var verkligen trevligt. Vi promenerade både dit och hem

[ add comment ] ( 1 view )   |  [ 0 trackbacks ]   |  permalink  |   ( 2.4 / 7 )
Naomi Klein 
Igår kväll hörde vi ju grannens planer. Idag började han förverkliga dom. Han skulle mura sin trapp på ett sådant sätt att vi inte kunde sätta upp vår dörr. Han trodde inte att vi visste, när han var så fräck så att han till och med bad att få låna sand av oss till betongen.
Han skulle köpa sand på Tisdag sa han. Inte tror då jag att han köper ett helt lass sand bara för att betala tillbaka några skottkärror med sand till oss. Men OK jag lät honom få låna sanden för att få se vad han skulle göra. Han började mura upp en platå, eller ska vi säga ett trappsteg för att komma upp högre än den gemensamma gången. Han inser inte att det bara är dom som kommer att få lida av detta. Jag kommer att hänga min dörr framför denna platå. Och dom kommer att ha stora problem att komma fram och tillbaka på den sträckan. Fall på eget grepp brukar det ju kallas.
I hammoken har jag avslutat Naomi Kleins bok NO LOGO. Och det var verkligen en skakande uppgörelse med den syniska märkesvaruindustrin och de multinationella företagens uppförandekoder. Jag har tidigare läst hennes senaste bok, SHOCKDOKTRINEN, om Chicagoskolans ekonomiska modeller som gjort allt för att plundra tredje världen, och som ju var ännu värre. Verkligen rekommenderad läsning för vanligt folk.
Min nya bok i hammoken är Anna Politkvoskajas RYSK DAGBOK, som hon knappt hann slutföra innan hon mördades.


[ add comment ] ( 1 view )   |  [ 0 trackbacks ]   |  permalink  |   ( 2.4 / 10 )
Slaget vid Poltava 
Även på morgonen var det strömlöst och inte förrän vid 10-tiden kom strömmen tillbaka för ung 2 timmar innan det brakade igen. Sedan tog det ett par timmar till innan den kom tillbaka. Över 24 timmar utan ström. Och här har kommunen enligt uppgift kostat på bland annat 1 miljon Hrivnas bara att städa och rusta upp parken och statyn i centrum. Och sedan inte ha råd med riktiga grejor för elförsörjning. Vi strövade omkring i centrum på gågatan där det var allehanda attraktioner. Bland annat träffade vi konstnären Ochkal och pratade med honom.
Vi köpte en klänning åt hustrun och sedan träffade vi svärföräldrarna som följde med ut till platsen för ”slaget vid Poltava” där det skulle bli en mini-rekonstruktion avd slaget. Det var fruktansvärt mycket folk och tryckande hett så innan det hade börjat åkte vi tillbaka till stan igen och åt en god middag på Kastanova Allé. Vi besökte också teatern, där det var artistuppträdanden. När vi kom hem så kom också grannen hem och Innas far var med. Dom trodde inte att vi var hemma redan så dom stod och skällde om oss utanför glasverandan och vi hörde alltihop. Dom är nu i panik och vet inte vad dom ska hitta på för att hindra vår dörr. Fanatstiskt hur korkade folk kan vara.

Bakgrunden

till bråket med grannen är att för 3 år sedan när dom flyttade in så hade Innas far byggt så korkat så att han stängde 70 % av gemensamhetsvägen till hans tomt. När Inna och hennes man Stas flyttade in så undrade dom hövligt om vi kunde öppna upp och släppa till lite av vår mark så att dom kunde ta sig in till sitt hus. Bara tillfälligt tills dom hann med och öppna en egen infart mot gatan från andra sidan huset, lovade dom. OK, det lät ju rimligt. Hustrun till och med flyttade på rosorna så att dom fick låna en meter av vår mark. Därefter umgicks vi och hade trevligt med gemensamma middagar och vi till och med blev bjudna på varandras fördelsedagar med presenter och middagar. Nu efter 3 år så har dom fortfarande inte öppnat en egen infart. Under hela denna tid därefter så har dom sprungit på vår mark och inte nog med det, dom har etablerat ett nära förhållande med grannen i andra änden av vår tomt där vi har satt upp en grind. Vera och Kola. Vilket inneburit att dom allihopa sprungit ett par gånger om dagen, helt ogenerat, på våran mark utan att bry sig om ifall vi sitter och äter i trädgården eller har gäster. Dom har passerat vårt trädgårdsbord med 20 cm. Dom har alltså gjort vår mark och vår plattsatta trädgårdsgångar till en autobahn för deras och andra grannens umgänge. När vi så påminner dom om deras löfte att marklånet var tillfälligt och säger att vi behöver vår mark för att vi ska sätta upp staket och en port för att skapa lite privat atmosfär så blir dom helt tokiga. Vi behöver det dels själva men mest för att kunna hyra ut eller sälja huset. Därefter har dom gjort allt för att vi ska misslyckas med vårt privatiseringsprojekt. Hittills har dom blivit tvungna att svänga sin entrédörr för att över huvudtaget komma ut på gemensamhetsgången. Men det är allt. När det vore så enkelt att öppna en egen ingång från gatan.
Vi kommer dock att sätta upp porten på fjädrande svänggångjärn så att dom lätt kan passera och vi kommer att låsa grinden i änden av tomten. Sedan får dom hitta på vad dom vill.


[ add comment ] ( 1 view )   |  [ 0 trackbacks ]   |  permalink  |   ( 3.2 / 12 )
Strömavbrott 
26 grader redan kl 6 på morgonen. Strömmen stängdes av vid 10-tiden utan att komma tillbaks på hela dagen. Jag kunde dock så gott som färdigställa dörren och på kvällen gjorde vi oss redo för att ta oss in till centrum för att beskåda 300-års firandet av Slaget vid Poltava. Det hade varit helt omöjligt att få tag i ett program, men genom svågerns kontakter inom SBO (Fd KGB) så kunde vi få reda på att det skulle bli nåt utanför teatern där man byggt upp ett podium med scen. Det var sagt att det skulle börja kl 18, men sedan 19. När det väl började var klockan 20.00
Efter en inlednings harang så vidtog en mannekänguppvisning av nyskapade kläder enligt temat Ryska, Svenska och Ukrainska uniformer från 1709. Mycket vackert. Vi åt middag på Cafeét på Gogolja. När vi kom hem vis 23-tiden var det fortfarande strömlöst. Skandal!


[ add comment ] ( 1 view )   |  [ 0 trackbacks ]   |  permalink  |   ( 3.5 / 11 )
38 grader... 
38 grader i skuggan och 49 i solen. Man smälter. Det var lovat regn idag men än ser det inte ut att komma något. Står ute och snickrar på dörren till staketet men nu ska jag ta en paus. Sova lite kanske.
En timmas sömn kändes bra. Fortsatte jobba på dörren och när grannkäringen fick se den ringde hon direkt till sin man och han fick panik och undrade om vi kunde vänta med att sätta upp den tills han kom hem. Då kom han med alla möjliga invändningar. Tex om dörrhålet är exakt 120 cm så är en öppnad dörr alltid någon cm mindre. Och att det kan rasa ner snö från vårt tak och göra så att dörren inte går att öppna. Om så sker så skulle han riva dörren hotade han! Man kan ju inte annat än skratta. Först ställer dom till det på det här viset sedan försöker dom pressa oss att i alla avseenden ta hänsyn till deras orättmätiga bekvämlighetskrav.
Vi ringde igen till stadsarkitekten och han sa att snö det får dom finna sig i vare sig den kommer från vårt eller deras tak. Bara att ge sig ut och skotta! Och det är enbart dom som använder dörren och gemensamhetsvägen. Han rådde oss att direkt gå och registrera vårt staket och dörren så att det finns med på fastighetsregistreringen.
Skaldjurssalladstallrik och kallt vitt vin i trädgården var kvällens clou i 32 grader i skuggan. Tomtgränsen går från stolpen till vår glasveranda. Lägg märke till hur grannen har byggt för sin egen utfart som är plattornas bredd. Man kan också se hur dörren satt förut innan dom snedställde den!

[ add comment ] ( 1 view )   |  [ 0 trackbacks ]   |  permalink  |   ( 3.6 / 7 )

<<First <Back | 38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | Next> Last>>